Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 569-570 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolmården - Kolmårdsmarmor. Se Kalksten, sp. 642, 645 och fig. 1. - Kolmått - Kolnidre - Kolning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är bearbetad och allmänt känd under namnet
Kolmårdsmarmor. Utsikterna från bergåsens
sydliga branter öfver Bråviken, Glan och
slätten kring Norrköping äro med rätta berömda.
A. G.*

Kolmårdsmarmor. Se Kalksten, sp. 642, 645 och fig. 1.

Kolmått. Som enheter för träkolens uppmätande
användes förr koltunnan och kollästen
l. tolftunnestigen. Koltunnan var cylindrisk,
af 2 fots höjd och diameter, alltså rymmande 6,3
kub.-fot. Kollästen, 10,8 fot x 2 fot x 3,5
fot, rymde tolf tunnor (tolftunnestig),
således 75,6 kub.-fot, hvilket motsvarar 20,4 hl. Af
dessa äldre mått kvarstår, sedan metersystemet trängt
igenom, endast kollästen, men den sättes numera =
20 hl. och benämnes äfven skogstig. Vanlig
kolstig l. storstig är dubbelt så
stor = 40 hl. De kolryssar, hvari kolen köras till
kolhus, järnvägsstationer och hamnar, äro oftast
af bestämda dimensioner, så att de rymma 1 läst
eller 1 storstig. Orden stjälpläst och vagnkuberad
läst härröra däraf, att en köpare, som mottager ett
visst antal i järnvägsvagn, pråm eller kolhus ur
kolryssar stjälpta läster träkol, ej får igen samma
mängd vid ommätning, enär kolens volym minskas vid
störtandet genom afstybbning och hopsjunkning. Man
räknar på, att förlusten i antal mottagna läster
uppgår till 5 à 13 proc. En stjälpläst ger således
0,95–0,87 vagnkuberad läst. Växlingen beror på olika
beskaffenhet hos kolen, olika lastningsförhållanden
och andra omständigheter. Från kolhusen forslas
träkolen på en vagn, "björn" l. "hund", upp på masugnen
i "kolkorgar" l. "kolfat", plåttunnor med hjul och
skälmar, så att de på masugnskransen kunna skjutas
till uppsättningsmålet. Kolfaten äro af viss volym,
och i dem uppmätas den för hvarje uppsättning nödiga
kolkvantiteten. E-t N-n.

Kolnidre (kaldeiska; "alla löften"), begynnelseorden
till den formel, hvarmed den judiska gudstjänsten
inledes aftonen före den stora försoningsdagen och
som förklarar, att de öfverilade löften israeliten
under det kommande året afger till Gud äro ogiltiga.

Kolning, kem. tekn., framställning af träkol
och en del andra produkter ur ved genom dess
torrdestillation i milor och kolugnar. Upphettas
organiska ämnen, såsom ved, torf eller stenkol,
i närvaro af luft, inträder förbränning (se d. o.),
hvilken, om den är fullständig, ger vattenånga och
kolsyra som slutprodukter. Om uppvärmningen eger
rum så, att luften ej får tillträde, inträffar
torrdestillation, hvarvid fasta, flytande och
gasformiga produkter alstras. Vedens torrdestillation
har i Sverige det sista årtiondet underkastats ett
ingående studium af Peter Klason (se denne) och
hans lärjungar med anslag af K. M:t. Till följd
däraf är denna process numera teoretiskt och,
genom kolningsteknikens stora utveckling i vårt
land, äfven praktiskt mycket väl känd. Veden, som
i medeltal innehåller 50 proc. kol, 6 proc. väte
och 44 proc. syre, är ej en enhetlig kemisk individ,
utan består af ett flertal föreningar. Granved, hvars
sammansättning är bäst känd, innehåller exempelvis
53 proc. cellulosa, 14 proc. andra kolhydrater, 29
proc. lignin, O,7 proc. protein och 3,3 proc. kåda
och fett. Vid torrdestillationen sönderspjälkas
dessa ämnen i enklare sammansatta, hvarjämte några
af de alstrade sönderdelningsprodukterna
omsätta sig med hvarandra till nya
föreningar. Torrdestillationen är således ingen
enkel kemisk reaktion, utan af ganska komplicerad
natur. En synnerligen viktig iakttagelse är, att
torrdestillationen hör till de s. k. exotermiska
reaktionerna, som ega rum under afgifvande
af värme. Teoretisk beräkning och praktisk
uppmätning ge vid handen, att 6–7 proc. af vedens
förbränningsvärme frigöras vid torrdestillationen. För
dennas igångsättning är en upphettning af veden
till omkr. 270° nödvändig, men äfven under dess
fortgång måste eldning ega rum för att hindra
torrdestillationsrummets afkylning och för att
ersätta en del af det värme, som bortföres af de
alstrade gaserna samt det, som förloras genom ledning
och strålning genom väggarna. Torrdestillationen får
afsevärdt olikartadt förlopp, om den drifves långsamt
eller hastigt. I senare fallet kan den bli nästan
explosionsartad, hvilket är väl kändt af praktikern
genom uttrycken "milans

Fig. 1. Finsk rörugn i "kok".

slagning" och "kok i ugnar". Fig. 1 visar det
senare. Äfven produkternas mängd och sammansättning
variera, hvilket framgår af följande kemiska
reaktionsformler:

1. Långsam kolning:

2 C₄₂ H₆₀ O₂₈ = C₅₀ H₂₀ O₃ + 30 H₂ O + 5 CO +

Ved. Träkol.

3 CO + C₂₆ H₄₀ O₁₀

Öfriga produkter.

2. Hastig kolning:

2 C₄₂ H₆₀ O₂₈ = C₄₀ H₁₆ O₃ + 30 H₂ O + 5 CO₂ +

Ved. Träkol.

3 CO + C₃₆ H₄₄ O₁₀

Öfriga produkter.

Vid vedens torrdestillation erhållas följande
produkter: fast träkol, flytande skumoljor,
träsyra och tjära samt brännbara gaser. Mängden och
sammansättningen af dessa produkter äro ganska olika
vid löfträdens och barrträdens torrdestillation,
hvilket gör, att dessa trädslags kolning tekniskt
ställer sig ganska olika. Vid barrvedskolningen
är träkolet hufvudprodukten, tjära och träsyra
biprodukter, vid löfvedskolningen är träsyran på
grund af sin större halt ättiksyra och metylalkohol
den viktigaste produkten. I det följande kommer
hufvudsakligen barrvedskolningen att behandlas,
enär den för Sverige har öfvervägande betydelse.

Milkolning är en af de äldsta tekniska
processerna och torde vara känd sedan lika lång
tid tillbaka som framställning af metaller. I
Sverige nådde den tidigt hög utveckling. I
olika landsändar utbildade sig särskilda typer,
t. ex. "värmlandsmila", "östgötamila". Det ställe,
där milan skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>