Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1333-1334 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maya ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppkallade efter förstaden Kornad. I okt.—nov. komma
stora pilgrimsskaror till Cauverys heliga
vatten.                         wbg.

Maybach, Albert von, preussisk
ämbetsman, f. 1822, d. 1904, blef 1863 chef för
preussiska östbanan och 1867 chef för de preussiska
statsjärnvägarna i Hannover, var 1874—76 chef för den
nyinrättade tyska riksjärnvägsstyrelsen, men kunde mot
de mellantyska förbundsstaternas motstånd ej genomföra
sin och Bismarcks plan på ett riksjärnvägsnät. Han
var 1878—79 preussisk handelsminister samt 1879—91
minister för allmänna arbeten. M. tillkom i
främsta rummet förtjänsten af, att största delen
af de enskilda preussiska järnvägarna öfvergått
i statens ego. Han upphöjdes
1888 i adligt stånd.                         v. s—g.

Maybole, köping i skotska
grefsk. Ayr, hufvudort i landskapet
Carrick. 5,892 inv. (1901). Tillverkning
af skodon och landtbruksredskap.                         j. f. n.

Maydeæ, bot., afdelning af fam. Gramineæ med
enkönade småax i klasar eller ax, sittande i skilda
blomställningar (se Majs) eller i skilda delar
af samma blomställning. Till denna afdelning höra
släktena Euchlæna, Zea och Coix.                         g. l—m.

Mayebashi, stad i Japan. Se Maebashi.

Mayen, kretsstad i preussiska Rhenprovinsen,
reg.-omr. Koblenz, vid Rhens biflod Nette. 14,423
inv. (1910). Basalt- och skifferbrott, tillverkning
af hattar och läder.                         (j. f. n.)

Mayence, fr. Se Mainz.

Mayenne, 185 km. lång flod i västra
Frankrike, upprinner i dep. Orne vid Multonneskogen
(417 m. ö. h.), flyter söderut förbi städerna Mayenne,
Laval (där den blir segelbar) och Château-Gontier
samt förenar sig 3 km. ofvanför Angers med Sarthe,
hvarefter deras vatten under namnet Maine flyter
ut i Loire. Största bifloden är Oudon, från h.                         (j. f. n.)

Mayenne. 1. Departement i västra Frankrike,
bildadt af västra delen af den forna prov. Maine och
norra delen af Anjou samt uppkalladt efter floden
Mayenne, som genomströmmar dep. i hela dess längd
från n. till s. 5,212 kvkm. 297,732 inv. (1911),
minskning sedan 1881 med 47,149 pers. Dep. är till
större delen ett kuperadt slättland, och landskapets
skönhet förhöjes genom den mängd bäckar och träd,
hvarmed de odlade fälten omges. Det vattnas utom af
M. och dess tillflöden till en del af Sarthe och
Vilaine. Två tredjedelar af arealen äro åkerjord,
en tjugondedel skog. Nötkreatursstocken är mycket
stor, och intet annat dep. har så stort antal
hästar inom lika stort område. Jordbruket är högt
utveckladt. Vinodlingen är obetydlig, men mycket
cider tillverkas. Bergsbruket lämnar något järn
och stenkol samt marmor, kalksten, skiffer och
porfyr. Dep. indelas i tre arrondissemang: Laval,
Château-Gontier och Mayenne. Hufvudstad är Laval. —
2. Arrondissemangshufvudstad i nämnda dep., vid floden
Mayenne och järnvägen till Laval och Caen. 7,003
inv. (1906; som kommun 10,020 inv.). Landtbruksskola,
linne- och bomullsindustri, som .sysselsätter 8,000
pers. i staden och omgifningen. Staden har uppstått
omkring det gamla fasta slottet, på högra stranden
af floden, hvilket begagnas
som fängelse. — M. gjordes till ett markisat åt
Claude de Lorraine, hertig af Guise, och 1573 till
ett hertigdöme åt dennes sonson, Charles de Lorraine,
mera känd som hertigen af M. Mazarin återköpte
detta hertigdöme och gaf det 1661 åt Armand de La
Meilleraie, som var gift med kardinalens systerdotter
Hortense Mancini.                         (j. f. n.)

Mayenne, Charles de Lorraine, markis och
sedermera hertig af M., fransk statsman, f. 26 mars
1554, d. 3 okt. 1611, var andre son till François
de Lorraine, hertig af Guise (se Guise 1), och fick
1573 staden Mayenne med område som hertigdöme. Han
tog verksamt del i hugenottkrigen som trogen och
verksam anhängare till sin äldre broder Henri och
ställde sig i spetsen för ligan, sedan konung Henrik
III i dec. 1588 låtit röja hans bröder Henri och Louis
ur vägen (se Guise 3). Han afböjde sina anhängares
uppmaningar, att han själf skulle efter Henrik III:s
död 1589 låta utropa sig till konung, framsköt i
stället en skuggkonung i den gamle kardinalen af
Bourbon (se Bourbon 2) under namnet Karl X och upptog
som af denne utnämnd riksföreståndare (lieutenant
general du royaume) kampen emot både Henrik III
och hugenottchefen konung Henrik (IV) af Navarra,
men besegrades af den senare vid Arques (1589) och
Ivry (1590). Sedan kardinalen af Bourbon aflidit
(nov. 1590), Paris öppnat sina portar för Henrik IV
(1594) och denne blifvit erkänd af påfven (1595),
började M. underhandla med Henrik. Han slöt 1596 fred
med denne, utnämndes till guvernör i Isle-de-France
och visade sig sedan alltjämt som lojal undersåte. —
Hans son Henri, hertig af M., guvernör i Guyenne,
f. 1571, stupade, barnlös, 1621 vid belägringen af
Montauban. — Jfr Forneron, ”Les Guise et leur époque”
(2 bd, 1887).                         (v. s—g.)

Mayer, Johann Friedrich,
generalsuperintendent öfver Svenska Pommern och
Rügen, lika berömd för lärdom och ovanliga
predikogåfvor som beryktad för trätgirighet och
förföljelselusta mot pietismen, f. 6 dec. 1650 i
Leipzig, d. 30 mars 1712 i Stettin, blef 1673 pastor
och superintendent i Leisnig (i nuv. konungariket
Sachsen), 1674 teol. doktor samt 1678 pastor och
superintendent i Grimma. 1684 erhöll han kallelse till
en teol. professur i Wittenberg och visade där till en
början, i motsats mot ortodoxiens åldriga banerförare
Calovius och Quenstedt, deltagande för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>