Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 31-32 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melbu, handelsplats i Norge - Melbye, danska målare - Melbye 1. Daniel Herman Anton M. - Melbye 2. Knud Frederik Vilhelm Hannibal M. - Melbye 3. Fritz Siegfrid Georg M. - Melcer, Henryk - Melchers, Julius Gari - Melchior. Se Heliga tre konungar - Melchior, Hans Böchmann - Melchisedek. Se Melki-Sedek - Melchthal, Grosses och Kleines, två alpdalar i Schweiz - Melcombe Regis, engelsk stadsdel - Meldae, stad. Se Meaux - Meldahl, Ferdinand - Meldalen, härad och socken i Norge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flotta af hafsfiskeångare. Rikt fiske utanför närmaste
kust. I närheten vårdanstalt för tuberkulösa och asyl
för gamla. I M. låg 1864–70 Nordlands landtbruksskola.
K. V. H.

Melbye [-by], danska målare, tre bröder. 1. Daniel
Herman Anton M., f. 13 febr. 1818 i Köpenhamn, d. 10
jan. 1875, började i sitt tjugonde år att utbilda
sig till marinmålare, dels vid konstakademien, dels
i Eckersbergs ateljé. Redan 1840 kunde han utställa
några sjöstycken. Rekommenderad hos konungen, fick
han medfölja flottans fartyg på flera långresor. 1846
vann han utställningsmedaljen för Eddystones fyrtorn
(i Konstmuseet). Han uppehöll sig i utlandet till
1858; hemkommen, blef han medlem af konstakademien
och fick 1862 titeln professor. Han bodde sedermera
i Köpenhamn, Hamburg och Paris; största delen af
hans rika produktion stannade i utlandet. Under sina
senare år utförde han ett stort antal kolbilder. Han
var mycket skicklig, men hans naturuppfattning
var ganska ytlig och målningssättet i hög grad
effektsökande. Flera målningar af M. finnas i
Kunsthalle i Hamburg. Stockholms nationalmuseum eger
Franska fartyget Le Fleurier i Medelhafvet (1866). –
2. Knud Frederik Vilhelm Hannibal M., f. 14 maj 1824 i
Helsingör, d. 6 okt. 1882, egnade sig till en början
åt handel. Men då brodern gjorde lycka som målare,
slog äfven han in på samma väg, blef elev af brodern
och en kort tid äfven af konstakademien. Han begynte
att utställa 1847, reste därefter till utlandet och
bodde i Düsseldorf, Paris och England till 1867,
då han återvände till Danmark. 1871 blef han medlem
af konstakademien och 1880 titulär-professor. M:s
taflor utmärkas genom lätthet i anordningen,
god teckning och målerisk verkan, men äro mycket
konventionella i färgen. – 3. Fritz Sigfred Georg
M., f. 24 aug. 1826 i Helsingör, d. 14 dec. 1869 i
Shanghai, egnade sig äfvenledes åt marinmåleriet,
uppehöll sig mest utomlands, företrädesvis i Amerika
och Kina. Endast några få taflor af M. utställdes
i hemlandet.
Ph. W. (G-g N.)

Melcer [me’ltser], Henryk, polsk pianist och
tonsättare, f. 1869 i Kalisch, elev af Leschetitzki,
har företagit konsertresor, varit pianoprofessor i
Helsingfors, Lemberg och (1903–06) Wien och blef 1908
ledare af filharmonien i Warschau. Han har komponerat
2 prisbelönta pianokonserter, en pianotrio, 2 operor,
körverk, pianostycken m. m. och anses för en af Polens
förnämsta musiker.
E. F-t.

Melchers [me’ltshes], Julius Gari, holländsk-amerikansk
målare, f. 1860 i Detroit (Förenta staterna)
af holländska föräldrar, hufvudsakligen utbildad
i Paris under J. Lefebvre och G. Boulanger, har
förträffligt skildrat holländskt folklif i sina
taflor, som utmärkas af ljus och frisk ton, bred
och kraftig färgbehandling. Bland hans verk märkas
Predikan (1886), Lotsar (1888), Fiskarhustrur vänta
båtarnas hemkomst, Läsande flicka (Nya pinakoteket,
München), Familjen (Nationalgalleriet, Berlin),
Skeppstimmermannen (Dresdens galleri), Mannen i
kappan (Roms moderna galleri), Fäktaren (porträtt
i helfigur), Moder och barn (Luxembourg-museet i
Paris). M. vann hedersmedaljen vid världsutställningen
i Paris 1900. Till hans senare arbeten höra
väggmålningar i kongressbiblioteket
i Washington. M., som lefvat omväxlande i Paris,
Holland och New York, blef 1909 professor i Weimar.
G-g N.

Melchior, en af de tre vise männen. Se Heliga
tre konungar.

Melchior, Hans Böchmann, dansk skolman och
naturforskare, f. 1773, d. 1831, blef 1797 lärare
och 1820 "overlærer" (lektor) vid Herlufsholms
lärda skola samt fick samtidigt professors
titel. M. författade Historisk efterretning om den
frie adelige skole Herlufsholm (1822) och det för
sin tid särdeles förtjänstfulla, först efter hans död
utgifna arbetet Den danske stats og Norges pattedyr
(1834). E. Ebg.

Melchisedek. Se Melki-Sedek.

Melchthal, Grosses och Kleines, två alpdalar i
schweiziska halfkant. Obwalden, den förra genomfluten
af Grosse Melchaa från Melchsee (1,916 m. ö. h.) och
sträckande sig från Graustock, på gränsen emellan
Obwalden, Nidwalden och Bern, till Ranfttobel, 4
km. n. om Sarnen, den senare belägen v. om den förra
och genomfluten af Kleine Melchaa. I Grosses M. skall
enligt sagan Arnold an der Halden, kallad Arnold
von M., en af Edsförbundets stiftare, ha lefvat.
(J. F. N.)

Melcombe Regis [m’lkem ri’djis], en del af engelska
staden Weymouth and M.

Meldæ, stad. Se Meaux.

Meldahl, Ferdinand, dansk arkitekt, f. 16 mars
1827, d. 3 febr. 1908, genomgick konstakademien och
vann alla dennas medaljer (den stora guldmedaljen
1853), hvarefter han med understöd af akademien
vistades utrikes 1854–56. Efter hemkomsten fick
han i uppdrag att uppföra Blindinstitutet vid
Köpenhamn (1858), och s. å. blef han medlem af
konstakademien. Bland öfriga byggnader, till
hvilka M. utfört ritningar, må nämnas Rådhuset i
Fredericia (1859) och Navigationsskolan i Köpenhamn
(1865). Därjämte är hans namn fäst vid återuppförandet
af Frederiksborgs slott (det yttre färdigt 1865) och
fullbordandet af Frederikskirken ("Marmorkyrkan")
i Köpenhamn. Åtskilliga herrgårdar och landskyrkor
i Danmark och Skåne ha af M. restaurerats eller
nyuppförts. Äfven som lärare utvecklade M. kraftig
verksamhet. 1864 blef han professor vid akademiens
byggnadsskola, sedan han året förut blifvit ordf. i
skolrådet. 1867 utnämndes han till etatsråd, och
1873–90 var han konstakademiens direktör. Dessutom tog
han som byggnadsinspektör samt medlem af åtskilliga
kommittéer och styrelser verksam del i behandlingen
af en mängd frågor, som stodo i närmare eller
fjärmare förhållande till byggnadskonsten. M. var
sedan 1873 led. af Akademien för de fria konsterna.
Ph. W.*

Meldalen (fno. Meðaldals, mellersta dalen),
härad och socken kring midtpartiet af Orklaälfvens
dalgång i Söndre Trondhjems amt, Norge. 634,14
kvkm. 4,121 inv. (1910; 2,923 år 1900). Viktigaste
näringsgrenar äro jordbruk, boskapsskötsel,
skogsbruk och bergverksdrift. I M. ligga Lökkens
koppargrufvor, upptäckta 1652 och bearbetade
med stor vinst under 1700-talet, men nedlagda
omkr. 1800. Driften har nu återupptagits i stor stil
af Orkla grufaktiebolag (kapital 7 mill. kr.). Medelst
elektrisk järnväg stå grufvorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>