Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1371-1372 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen [-ren], Adolf Gotthard - Norefaldene [nwrefallene]. Se Nore - Norefjeld - Norefossene [nwre-]. Se Nore - Noregr - Nóregs konunga sögur - Nóregs konungatal - Noreja. Se Noricum - Norelius, Eric - Norelius, Jenny. Se Norelli - Norelli, Jennie - Norén. 1 Oskar Emil N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

H. Hjärne och J. A. Lundell först organiserade
sommarkurserna i Uppsala föreläst öfver olika
delar af modersmålets språklära och till dessa
föreläsningar utgett grundlinjer. Åt nysvenskans
studium är äfven det stort anlagda verket Vårt
språk (1903 ff.) egnadt, som är ämnadt att omfatta
9 bd. Som ordf. i det af N. jämte J. A. Lundell
1885 stiftade Rättstavningssällskapet har N. genom
sin polemik mot afvikande åsikter kraftigt främjat
stafsättets förändring. Inkallad i den 1902 tillsatta
k. ortnamnskommittén, har N. behandlat den språkliga
sidan af dess publikation "Ortnamnen i Älvsborgs
län" (från 1906), äfvensom i särskilda uppsatser
lämnat till namnforskningen hörande öfversikter och
materialsamlingar. Mera enstaka har N. behandlat
andra delar af sitt ämne, t. ex. Fornnordisk
religion, mytologi och teologi (1892 i "Svensk
tidskr.") och Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal
(1892, i "Uppsalastudier tillegnade S. Bugge"). Ett
antal af sina uppsatser har N. utgett i bokform med
titeln Spridda studier (I, 1895; 2:a uppl. 1912;
II, 1903; 2:a uppl. 1911; III, 1913). N. stiftade
jämte A. Erdmann 1882 Språkvetenskapliga sällskapet
i Uppsala och jämte J. A. Lundell 1892 reformskolan
Uppsala enskilda läroverk. 1883-85 redigerade
N. "Nordisk revy", tidskrift för vetenskaplig kritik
och universitetsangelägenheter. Sedan 1911 utger
N. "Meddelanden från nordiska seminariet". N. blef
1889 led. af Humanistiska vetenskapssamfundet i
Uppsala, 1900 af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och
1902 af Vitt. hist. o. ant. akad. samt är dessutom
led. och hedersled. af flera utländska akademier och
lärda samfund. På hans 50-årsdag 1904 tillegnades
honom en vetenskaplig festskrift, "Nordiska studier",
med bidrag af 47 förf. B-e.

Norefaldene [ncörefallene]. Se Nore.

Norefjeld [ncörefjell], en stor, bred fjällrygg på
gränsen mellan Krödsherred och Flaa i Hallingdalen,
v. om insjön Kröderen, Buskerud amt, Norge. Från
toppen Högevarde (1,458 m.) har man en präktig rundvy
öfver ett område af 40,000 kvkm. _
K. V. H.

Norefossene [nwre-]. Se Nore.

Noregr, fornnordiska namnet på Norge, uppkommet
genom förvanskning af en äldre form
Norvegr, som i sin ordning är en sammandragning af
Norð(r)vegr, norra vägen, trakten n. ut,
"landet n. om vattnet". Namnet N. gafs väl först af
danskar, ty för dem var ju vägen till Norge "norra
vägen", men blef snart det namn, hvarmed norrmännen
själfva benämnde sitt hemland. - I nynorsk munart
("landsmaalet") har namnet N. återupptagits med
skrifsättet Noreg, som långsamt tycks undantränga
den häfdvunna fördanskade formen Norge. Som poetisk
form förekommer äfven i riksmålet Norig.
K. V. H.

Noregs konunga sögur, fnod., Norges konungasagor,
namn på den serie sagor om de norske konungarna,
hvilken föreligger i den fornisländska och
fornnordiska litteraturen från senare hälften
af 1100- och 1200-talen dels som berättelser om
en enskild konung och affattade af namngifven
författare, dels som samlingsverk, omfattande en
längre konungarad och ofta i anonym redaktion. Se
vidare Isländska litteraturen, sp. 959-960.
K. V. H.

Noregs konungatal, en isländsk dikt i samlingen
"Kviðuháttr" från slutet af 1100-talet, upptagen i
2:a delen af "Flatöboken" (se d. o.), författades
till ära för den mäktige isländske höfdingen Jón
Loptsson (se d. o.). Då hyllningskvädet uppräknar
Jóns förfäder fr. o. m. Halfdan Svarte, från hvilken
han härstammade genom sin mor, oäkta dotter till den
norske konungen Magnus Barfot, är det af intresse för
norska konungaseriens kronologi. Dikten är utgifven
äfven separat under titeln "Jón Loptssöns encomiast"
(1787). K. V. H.

Noreja. Se Noricum.

Norelius, Eric, svensk-amerikansk författare
och samfundsman, f. 26 okt. 1833 i Hassela,
Hälsingland, utvandrade 1850 till Amerika. Han
utbildades för prästkallet vid ett amerikanskt
universitet och var 1855-1905 pastor för den
nybildade svensk-lutherska församlingen i nybygget
Vasa i Minnesota. Församlingens historia har han
skildrat i Vasa illustrata (1905) med anledning
af församlingens 50-åriga tillvaro. N. var en af
stiftarna af Augustana-synoden (1860) och har
inom denna organisation länge intagit det mest
framskjutna rummet. 1874-81 och 1901-10 var han
synodalpresident. 1911 drog han sig från aktiv
tjänstgöring och har egnat sig åt fullföljandet
al de forskningar rörande Augustana-synodens och
svensk-amerikanernas historia, som han bedrifvit vid
sidan af prästkallet. N. har författat De svenska
lutherska församlingarnas och svensk-amerikanernas
historia (1890), ett mycket sakrikt och samvetsgrant
arbete, och biografien T. N. Hasselquist
(1900). N. uppsatte och redigerade 1899-1909,
ensam eller i förening med andra, "Tidskrift
för svensk evangelisk luthersk kyrkohistoria
i Amerika", senare med titeln "The Augustana
theological quarterly". N. blef teol. doktor 1892.
O. A. L-r.

Norelius, Jenny. Se Norelli.

Norelli, Jennie, konstnärsnamn för
operasångerskan Jenny Norelius, f. i Bollnäs, elev af
konservatoriet i Stockholm, sedan sitt 20 :e år bosatt
i Nord-Amerika som maka åt en läkare Barton, har sedan
1903, efter ytterligare studier i Italien, vunnit
internationell berömmelse som koloratursångerska,
dels under tre säsonger vid Covent-garden-teatern
i London och två säsonger vid Metropolitan opera
house i New York, dels på turnéer genom nästan hela
Nord-Amerika m. m. och skördat stora framgångar i
sådana roller som La Traviata, Gilda i "Rigoletto",
Rosina i "Barberaren", Lucia, Lakmé, Philine i
"Mig-non", Nattens drottning i "Trollflöjten", Elvira
i "Don Juan", Susanna i "Figaros bröllop", Gounods
Margareta och Julia, Micaëla i "Carmen’* m. fl. Under
vintern 1913-14 ger hon gästspel i Tyskland. Hon
har äfven gjort sig känd som oratoriesångerska.
E. F-t.

Norén, 1 Oskar Emil N., tidningsman, i. 22 nov. 1844
i Gösslunda, Skaraborgs län, student i Uppsala
1862, egnade sig efter någon tids anställning
i Kammarkollegium åt tidningsmannayrket, var
medarbetare och redaktör i ett flertal olika
pressorgan, vardt i dec. 1884 medredaktör af det nya
"Svenska dagbladet", som han lämnade i nov. 1885,
hvarefter han 1889-99 redigerade "Göteborgs aftonblad"
(se vidare d. o.). N. tillhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>