Frra 
Nsta 
Index Innehllsfrteckning
Mest bekant r denna art som trdgrdsvxt, ett trd av betydlig hjd (15 - 20 m), igenknligt p i fullvuxet skick ganska stora (1 - 1,5 dm lnga), grovt sgade blad, som vanligen ro rnnformiga och hnga med spetsen nedt; p skaftet nedanfr skivan finnas ett par sm rda, knappformiga krtlar (extraflorala nektarier; se sid. 46). Denna art har blommor i oskaftad flock och stt, fga saftigt fruktktt. Barkens yttersta lager r en slt, grbrun nver, som lossnar i vgrta flangor eller ringar. Arten frekommer emellertid ven vild i norden, ehuru sllsynt; i Sverige gr den norr om Mlaren och i Norge norr om Sognefjord. Den frvildas dessutom h. o. d., spridd av mnniskor och fglar, men dess urgamla hemortsrtt i norden, tminstone sedan vikingatiden, bekrftas av jordfynd, liksom ven dess frekomst i s. Europa under plbyggnadernas avlgsna tidevarv. -- En odlingsform av denna art r "bigarr" med strre frukt och stt, mycket fast fruktktt.
Mycket nrtstende art r krsbrstrdet, Prunus verasus L., som stundom antrffas frvildat, men eljest hos oss blott finns planterat. Det r mycket mindre till vxten n fregende (3 - 5 m hgt); det har blott hlften s lng, finsgad bladskiva, blomflocken tydligt skaftad innanfr de omgivande bladen, och saftigt, syrligt fruktktt ("klarbr").
De odlade fgelbren mogna i Sverige ungefr upp till Dallven, i Norge nda upp till polcirkeln, i Finland blott i landets sydligaste del. (Krsbr dremot mogna stundom lngre norrut,) Fgelbrstrdet har ven stort vrde fr sin hrda, starka, vackert rdaktiga ved. Ur barken av bda arterna framsipprar ett glasklart, rdgult eller vitgult gummi, lsligt i vatten och till egenskaperna jmfrligt med arabiskt gummi.
Tavl. 314. Fig. 1 gren i blomning, 2 stenfrukter, 3 fruktsten kluven jmte fret (1/1).
Frra Nsta Index Innehllsfrteckning
