dagens strider, och ett rent vetenskapligt. Å det förra märkas, utom de förut omnämnda arbetena, de i bokform utgifna föredragen: Om prostitutionen, huru mildra och motverka detta samhällsonda? 1887, Om folkökningen i Sverige 1888, Om äktenskapet 1889, den parodiska Nya berättelser ur bibliska historien af Tant Malin 1888, de af en glänsande polemisk begåfning utmärkta skrifterna De sexuella frågorna, granskning af hrr E. Svenséns, Bj. Björnsons och Seved Ribbings broschyrer 1890, Vetenskapen spiritismen och hr C. von Bergen 1891, vidare Sverige och Ryssland 1893, Våra skatter af Sven Trygg 1894, Progressiv beskattning 1894, Allianser mellan arbetsgifvare och arbetare 1902, Socialiststaten och nutidssamhället 1904 (de tre sistnämnda i Verdandis småskrifter). Å det vetenskapliga området, å hvilket han hemma och i utlandet åtnjuter stort anseende sam en framstående lärjunge af den österrikiske nationalekonomen Böhm-Bawerk, har han författat bl. a.: Über Wert, Kapital und Rente 1893, Zur Lehre von der Steuerincidenz 1895, (gradualafh.), Finanztheoretische Untersuchungen, nebst Darstellung und Kritik des Steuerwesens Schwedens 1896, Geldzins und Güterpreise 1898, Penningräntans inflytande å varuprisen 1899, Försök till lärobok i teoretisk nationalekonomi 1901 o. ff. samt uppsatser och kritiker i den in- och utländska fackpressen. Gift 1889 med Anna Kristina Margareta Bugge (från Norge). Wickström, Victor Hugo, publicist, skriftställare. Född i Hedemora d. 29 maj 1856. Föräldrar: skomakaremästaren Johan Wickström och Christina Swahn. Student i Uppsala 1875, blef W. fil. kand. 1877 och idkade 1880--81 studier i Berlin och Sorbonne. 1882 väckte han i Uppsala uppseende genom En själfmördares anteckningar af Christer Swahn, en samling af aforismer. Snart därefter lämnade han Uppsala och aflade dec. s. å. fil. licentiatexamen i Lund, där han 1883 blef fil. doktor. Efter att hafva tjänstgjort några terminer vid allmänna läroverken, blef han 1886 redaktör af »Jämtlandsposten» i Östersund och är sedan 1888 äfven ägare af samma tidning, hvilken under hans ledning kommit till en betydande spridning. Nästan årligen har W. företagit vidsträckta resor till aflägsna länder och världsdelar, hvilka han sedermera skildrat i tryck på ett sätt, som ådagalagt honom vara på en gång en vaken iakttagare och drifven berättare. Samtidigt har han alltjämt, stundom under sin gamla pseudonym Christer Swahn, fortsatt sitt skriftställeri å det belletristiska och populärfilosofiska området. Detta bär i mångt och mycket prägel af själfständig tankegång och sundt omdöme, men tyvärr har ock mången gång den honom alltigenom behärskande trängtan efter originalitet förledt honom till att, där sådan ej på annat sätt kunnat skapas, betydligt skatta åt det bizarra. Bland hans arbeten må här nämnas: Dikter 1882, En hospitalshistoria 1883, Sanningskär 1885, Antikrist, skådespel 1886, Bildning 1886, Erkebiskopen, dikt på vers 1886, romanen Sådan var vägen 1891, Singalesiska bref 1893, Äfventyrarlif 1894, Stoft från sandalerna 1895, Tankar 1896, Kvinnostudier af en ungkarl 1895, Arnliot Gällina, historisk roman 1896, Som turist genom Europa 1897, En modern historia. I dagboksform berättad af Gunhild 1898, När Jesus kom till Östersund 1898, Italien 1899, Mansstudier 1900, I Öster- och Vesterland 1900, Som tidningsman jorden rundt 1901, Fjärran och nära 1903, Genom sju konungariken 1903, Prästväldets satanism 1903, En ny himmel och en ny jord 1905, m. m. Efter att vid flera föregående tillfällen stått som kandidat för Östersund--Hudiksvall till Andra kammaren, nådde han vid 1906 års allmänna val majoritet och har anslutit sig till liberala samlingspartiet. Ogift. Victoria (Sofia Maria Victoria), Sveriges kronprinsessa. Född i Karlsruhe d. 7 aug. 1862. Enda dotter till regerande storhertigen Fredrik af Baden samt hans gemål Louise, prinsessa af Preussen, dotter till kejsar Wilhelm I. Genom sin farmor, prinsessan Sofia Vilhelmina, dotter till konung Gustaf IV Adolf af Sverige, är kronprinsessan Victoria befryndad med den gamla svenska konungaätten. Från sitt 9:e år undervisades prinsessan tillsammans med flickor ur olika samhällsklasser i den för detta ändamål upprättade prinsesskolan i Karlsruhe. Hon konfirmerades 1878 och gjorde hösten 1878 den svenske kronprinsen Gustafs (se 1: 416) bekantskap, då denne bevistade Strassburgmanövrerna. Trolofning mellan dem ingicks i mars 1881; under sommarmånaderna undervisades prinsessan af d. v. docenten O. Alm i svenska språket och svensk historia. Förmälningen ägde rum d. 20 sept. 1881 i Karlsruhe, hvarpå de nyförmälda en vecka därefter landstego i Göteborg. Det högtidliga intåget i Stockholm, från Drottningholmssidan, inträffade d. 1 okt. Kronprinsessan Victoria, hvilkens hälsotillstånd är svagt, har under vintrarna brukat uppehålla sig i södra Europa eller Egypten, under det att hon om sommaren bor å Tullgarns slott, som från 1881 innehafves af kronprinsen, eller tidtals på Öland, där hon låtit bygga sig en villa. Skicklig amatörfotograf, lät kronprinsessan 1892 i Karlsruhe som manuskript trycka ett praktverk Vom Nil. Tagebuchblätter, med en mängd ljustryck efter af henne själf tagna illustrationer. I sitt äktenskap har prinsessan sönerna Gustaf Adolf, hertig af Skåne (född d. 11 nov. 1882), Wilhelm, hertig af Södermanland (född d. 17 juni 1884) och Erik, hertig af Västmanland (född d. 20 april 1889). Wide, Anders Gustaf, läkare. Född i Sundsvall d. 17 sept. 1854. Föräldrar: handlanden Nils Wide och Katarina Ulrika