Kontanter
.jpg)
Kontanter (i plural) är fysiska pengar som sedlar och mynt.[1] De utges ofta av en centralbank, där staten står garant för deras värde, men har särskilt historiskt även givits ut av privata banker. Kontant (i singular) syftar på en betalning med kontanter eller en kontant betalning.[2]
Kontant betalning
[redigera | redigera wikitext]Med kontant betalning avses att betalningen sker samtidigt som varan eller tjänsten levereras. I utvidgad betydelse innebär det att betalningen inte behöver ske just med sedlar och mynt, utan kan också handla om en betalning med check eller en penningöverföring från köparens till säljarens bankkonto som görs samtidigt med leveransen. I denna utvidgade betydelse är kontant betalning att se som motsatsen till kreditbetalning.
En äldre betydelse av ordet kontant är även "nöjd, förtrolig".[3]
Kontanter
[redigera | redigera wikitext]Kontanter är ett vanligt betalningsmedel i många länder i världen. År 2025 var det särskilt vanligt i länder som Myanmar, Etiopien och Gambia. Norden hade bland den lägsta användningen samma år.[4] Trenden är att kontantanvändningen minskat i världen efter covid-19-pandemin och till följd av digitalisering. Samtidigt finns det många länder i världen där befolkningen ändå väljer att spara i kontanter eller har en kontantbuffert.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]
Per den 30 september 2024 var värdet av svenska kronor i cirkulation 57 miljarder.[6] Det kan jämföras med genomsnittliga värdet av svenska kronor i cirkulation för 2012 som var 94 miljarder kronor.[7] Det motsvarade 9837 kronor per person oavsett ålder.[8] Antalet sedlar 2012 var 336 miljoner eller 35 sedlar per person.
År 2025 var det i genomsnitt 71 procent av företagen inom detaljhandeln, restauranger och frisörer som accepterade kontanter som betalmedel i Sverige. Inom detaljhandeln med livsnödvändiga varor var det högst andel i studien, 85 procent, följt av klädhandeln och restauranger. Lägst andel i studien var det inom diversehandeln, elektronik- och byggvaruhandeln. Allra lägst i studien var det inom byggvaruhandeln med 45 procent som accepterade kontant betalning.[9]
Från och med den 1 januari 2021 är de större bankerna i Sverige skyldiga att tillhandahålla vissa kontanttjänster som uttagsautomater för privatpersoner och möjlighet till insättning av dagskassor för företag och organisationer.[10]
Från och med den 1 juli 2026 är det lag på att livsmedelsbutiker och apotek i Sverige i allmänhet ska vara skyldiga att ta emot kontanter.[11] Dels för att vissa grupper i samhället lever i utanförskap och är beroende av kontanter,[11] och dels för att kunna säkra betalningar vid katastrofer där tekniken är utslagen.[12] Lagen innebär även att banker ska se till att det finns platser där konsumenter kan sätta in kontanter.[12][13]
Riksbanken anser att varje vuxen i Sverige bör ha omkring 1 000 kronor i kontantbuffert, men anser också att även lägre summor stärker beredskapen.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kontanter
- ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kontant
- ↑ Svenska Akademiens ordbok: Kontant (tryckår 1937)
- ↑ ”Vilka länder använder mest kontanter 2025? | FOREX”. www.forex.se. https://www.forex.se/resa/forex-index/kontantindex/. Läst 14 november 2025.
- ↑ ”Kontanter används allt mindre i Sverige och omvärlden”. www.riksbank.se. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/betalningsrapport-2021/1.-trender-pa-betalningsmarknaden/pandemin-paskyndar-utvecklingen-mot-digitala-betalningar/kontanter-anvands-allt-mindre-i-sverige-och-omvarlden/. Läst 14 november 2025.
- ↑ ”Sedel- och myntstatistik”. Sverige Riksbank. https://www.riksbank.se/sv/statistik/statistik-over-betalningar-sedlar-och-mynt/sedlar-och-mynt/. Läst 18 oktober 2024.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131022191657/http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Statistik/. Läst 17 oktober 2013.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017234314/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____262459.aspx. Läst 17 oktober 2013.
- ↑ ”Kontantacceptansen skiljer sig mycket mellan branscherna”. www.riksbank.se. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/betalningsrapport-2025/trender-pa-betalningsmarknaden/manga-smaforetag-i-detaljhandeln-har-slutat-ta-emot-kontanter-/kontantacceptansen-skiljer-sig-mycket-mellan-branscherna/. Läst 1 juni 2026.
- ↑ ”Skyldighet för större banker att tillhandahålla vissa kontanttjänster”. www.riksbank.se. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/skyldighet-for-storre-banker-att-tillhanda-halla-vissa-kontanttjanster/. Läst 1 juni 2026.
- 1 2 ”Fler butiker ska kunna ta emot kontanter”. www.aftonbladet.se. 27 maj 2026. https://www.aftonbladet.se/a/aJjqE5. Läst 1 juni 2026.
- 1 2 Regeringen och Regeringskansliet (18 mars 2026). ”Regeringen går vidare med förslag för att stärka kontanternas ställning”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/03/regeringen-gar-vidare-med-forslag-for-att-starka-kontanternas-stallning/. Läst 1 juni 2026.
- ↑ ”Beslut: Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (Beslut 27 maj 2026)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut-atgarder-for-att-starka-kontanternas_hdc320260527fiu39/. Läst 1 juni 2026.
- ↑ ”Rekommendationer till allmänheten om betalningar”. www.riksbank.se. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/betalningsberedskap/rekommendationer-till-allmanheten/. Läst 1 juni 2026.
