Hoppa till innehållet

Rostbukig mes

Från Wikipedia
Rostbukig mes
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteMelaniparus
ArtRostbukig mes
M. rufiventris
Vetenskapligt namn
§ Melaniparus rufiventris
AuktorBarboza du Bocage, 1877
Synonymer
  • Parus rufiventris
  • Rostbukad mes

Rostbukig mes[1] (Melaniparus rufiventris) är en tätting i familjen mesar som förekommer i centrala Afrika.[2]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Rostbukig mes är en stor (14–15 cm) mes med svart på huvud och bröst och rostfärgad undersida. Vingarna är svarta med vita kanter på vingpennorna och även stjärten är svart, medan ovansidan i övrigt är grå. Den adulta fågeln har gula ögon, ungfågeln bruna. Östra bestånd har mörkgrått bröst, urvattnad blekare undersida och bruna ögon i alla åldrar.[3][4]

Rostbukig mes i Sakania, Demokratiska republiken Kongo.

Rostbukiga mesens läte beskrivs i engelsk litteratur som hårda "chrrr chrrr", medan sången är ett klart "chick-wee chick-wee".[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Rostbukig mes delas in i fem underarter med följande utbredning:[2]

Underarterna pallidiventris och stenotopicus urskildes tidigare som en egen art, "gräddbukig mes" (M. pallidiventris).

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Sotmesen placerades tidigare liksom övriga mesar i Afrika i släktet Parus, men har lyfts ut till det egna släktet Melaniparus efter genetiska studier från 2013 som visade att de utgör en distinkt utvecklingslinje.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Rostbukig mes förekommer i subtropiska eller tropiska torra miomboskogar. Den lever huvudsakligen av små ryggradslösa djur och larver. Fågeln ses i par, små grupper eller artblandade flockar. Häckningsbiologin är dåligt känd, men möjligen häckar den kooperativt efter observationer av fyra individer som letade boplats i Angola. Den häckar mellan september och december. Arten är stannfågel.[3][4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för underarterna pallidiventris och stenotopicus å ena sidan och övriga underarter å andra sidan, båda grupper som livskraftiga. Den förra gruppen har stabil populationsutveckling, medan den senare tros minska i antal.[7][8]

  1. ↑ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
  2. 1 2 AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  3. 1 2 Gosler, A. & Clement, P. (2018). Rufous-bellied Tit (Melaniparus rufiventris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59892 14 november 2018).
  4. 1 2 Harrap and Quinn, Tits, Nuthatches and Treecreepers Christopher Helm, 1996 ISBN 0-7136-3964-4
  5. ↑ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
  6. ↑ Johansson, U.S.; Ekman, J.; Bowie, R.C.K.; Halvarsson, P.; Ohlson, J.I.; Price, T.D.; Ericson, P.G.P. (2013). ”A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 69 (3): sid. 852–860. doi:10.1016/j.ympev.2013.06.019. PMID 23831453.
  7. ↑ Birdlife International 2024 Melaniparus rufiventris . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 20 december 2024.
  8. ↑ Birdlife International 2016 Melaniparus pallidiventris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]