När vuxna invandrare kommer till Finland är en del av deras integrationsprocess att gå språkkurser och lära sig antingen finska eller svenska.
Språkkunskaperna är viktiga, inte bara för integreringen utan också ifall de vill ansöka om finskt medborgarskap, eftersom de då behöver kunna visa upp ett språkintyg.
Karin Ljung-Hägert, chef för integrationstjänster vid Raseborgs stad, berättar att en del av deras klienter inte kan läsa eller skriva när de kommer till Finland.
Det kan vara så att de antingen inte lärt sig läsa och skriva alls, eller att de inte kan vårt latinska alfabet. Vissa har också inlärningssvårigheter som gör det svårt att klara av språkkurserna.
– I början är det nästan omöjligt att bedöma ifall personens problem med att lära sig läsa och skriva beror på inlärningsproblematik, säger Ljung-Hägert.
Stress och trauma påverkar inlärningen
Eventuella inlärningssvårigheter kartläggs oftast först när invandrarna varit i Finland några år. När de kommer hit finns det istället möjlighet att gå språkkurser på olika nivåer och att gå kurser där man kan lära sig läsa och skriva.
– Man säger att själva integrationsprocessen i sig är så pass stressande att det kan vara svårt för människor att lära sig saker. Man glömmer enkelt eller har kanske svårt för att läsa och skriva, säger Ljung-Hägert.
Invandrare som kommer till Finland med flyktingstatus har vanligtvis också traumatiska upplevelser i bagaget som gör det svårt att ta till sig ny information.
Därför kartläggs inlärningssvårigheter först när vuxna invandrare gått många språkkurser och fått både extra undervisning och specialundervisning, men ändå har svårt att lära sig språket.
Kort skolgång i hemlandet kan bero på inlärningssvårigheter
Det kan också finnas skäl att misstänka inlärningssvårigheter ifall personen gått i skola i hemlandet men inte lärt sig läsa och skriva.
– Då kan en orsak vara att man har icke diagnostiserade inlärningssvårigheter men att man i hemlandet kanske inte haft möjligheter att undersöka det eller haft förståelse för vad det innebär, säger Ljung-Hägert.
Ljung-Hägert berättar att hon aldrig träffat klienter som skulle ha färdiga intyg på att de har inlärningssvårigheter från sitt hemland. Istället har man kanske konstaterat att skolgången inte leder någon vart och att det inte lönat sig att fortsätta gå i skolan.
I vissa fall kan Raseborgs integrationstjänst rekommendera att invandrare utreds för inlärningssvårigheter.
De här utredningarna sker i så fall i Helsingfors av företaget Oppimistaito, som är specialiserade på att utreda inlärningssvårigheter hos personer med invandrarbakgrund.
Anu Arvonen, som är speciallärare vid Oppimistaito, berättar att de utreder vilka behov av stöd invandrarna har gällande utbildning, arbete eller när de ska använda andra tjänster.
Oppimistaito ger invandrarna både utlåtanden och rekommendationer för vilka stöd de behöver. Men därefter är det upp till läroanstalterna att erbjuda rätt stöd.
– Hittills är det däremot väldigt oklart vem som ansvarar för att hänvisa personerna till Oppimistaito och vem som ska betala för det, säger Ljung-Hägert.
I fall ingen annan står för kostnaderna av utredningen, är det i sista hand personen själv som får stå för dem.
Finskt medborgarskap kräver godkänt språktest
Inlärningssvårigheter hos invandrare kan förutom på språkkurser också synas hos arbetskraftsmyndigheten och andra myndigheter.
Personerna kan till exempel ha svårigheter med att navigera det digitala systemet och sköta ärenden hos myndigheter på egen hand.
Ljung-Hägert berättar att det också är viktigt att fundera på nyttan och motivet med utredningen. Ibland är till exempel invandrare motiverade att utreda sina inlärningssvårigheter för att klara språktestet som behövs för att få finskt medborgarskap.
Språktestet är ett så kallat YKI-test i finska eller svenska och för att klara det behövs betyget 3, vilket är samma som språknivå B1, och betyder nöjaktiga kunskaper i tal och skrift.
– Medborgarskapet i sig är ju en väldigt personlig sak och då kan man kanske inte från samhället stödja ekonomiskt undersökningar och betala för intyg, säger Ljung-Hägert.
Det görs sällan avvikelse i språkkravet hos Migrationsverket, speciellt om de personer som ansöker om medborgarskap är under 65 år. Läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar är till exempel inte en tillräcklig orsak för att inte uppfylla språkkravet.
De invandrare som är 18 år och inte kan läsa och skriva när de kommer till Finland kan däremot ansöka om avvikelse från språkkravet.
Men det här gäller inte om invandraren kan läsa och skriva på sitt eget modersmål, skriva lite på finska eller svenska eller ifall de enbart lär sig språk långsamt. Då behöver personen i alla fall klara språktestet för att kunna bli finsk medborgare.
Viktigt att erbjuda rätt stöd i utbildningen
Det är viktigt att utvärdera vad en utredning över inlärningssvårigheter kan leda till eftersom ett intyg i sig inte nödvändigtvis har en så stor inverkan på personens liv.
Men ett intyg och utredning kan också vara viktigt när man planerar sina fortsatta studier och vilket yrke som skulle passa.
– Det är inte intyget som gör att du lär dig de saker du har svårt med, utan det måste finnas sådan undervisning som stöder personernas inlärning, till exempel inlärning som är mer fokuserad på muntliga färdigheter, säger Ljung-Hägert.
Ljung-Hägert säger att hon tror att det från sysselsättningsregionernas sida behöver vara tydligare vilka stöd och utredningar de kan erbjuda invandrare och vad målsättningarna med de olika stöden är. Språkstudierna behöver också anpassas utifrån elevernas förutsättningar.
