Finland har inte förberett sig tillräckligt väl på att klimatet blir varmare, anser experter vid Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet.
– Vi har inte kommit riktigt så långt i vår anpassning som vi borde. Insatserna är fortfarande något splittrade och får inte tillräckligt med resurser, säger Eero Jalava, som är specialist på hållbar omställning vid Sitra.
Jalava och specialisten på förutsägelse Jenna Lähdemäki-Pekkinen har gjort en översikt över hur ett varmare klimat och förlusten av biologisk mångfald påverkar olika sektorer inom det finländska samhället fram till år 2040.
– Vi uppmuntrar Finland att anpassa sig med framförhållning. Vi har också många lösningar som man kan ta i bruk redan nu, säger Lähdemäki-Pekkinen.
I sin översikt lägger experterna fram bortåt 50 förslag till beslutsfattarna.
Finland blir varmare i expressfart
Sommaren 2026 har stått Europa dyrt.
I Central- och Sydeuropa sattes nya värmerekord, floder torkade ut och både människor och djur plågades av hettan.
Prislappen för sommarens värmeböljor uppskattas landa på bortåt 180 miljarder euro. Det är en summa som motsvarar den ekonomiska tillväxt som förutspåtts för Europa i år.
Bakom de grymma siffrorna finns till stor del en nedgång i produktivitet: när det är hett orkar man inte jobba.
I Finland går uppvärmningen dubbelt så snabbt som på jordklotet i medeltal och det sker inte obemärkt.
Forskarna efterlyser en utvärdering av följderna av den utveckling som är på väg.
Beslutsfattarna har till exempel inte till fullo tagit till sig hur mycket ett varmare klimat påverkar skogsindustrin, en av grundbultarna i vår ekonomi.
Framöver kommer vintrarna att vara allt mer regniga, tjälens djup minskar och vårarna blir torrare. Allt det här kan bidra till vindskador i skogarna, till exempel.
En väsentlig fråga är också vilka träslag som bäst klarar torka och de nya skadegörare som klimatförändringen för med sig.
– Vi måste förstå att det är nu besluten fattas om hurdan skog vi har att fälla år 2100, säger Eero Jalava.
Inom jordbruket gäller det att värna om åkrarnas växtkraft. Växelbruk borde bli mainstream, säger experterna.
– Vi borde fundera på för hur många människor vi producerar livsmedel år 2040. Vi har förutsättningar att öka vår export av livsmedel avsevärt, säger Jenna Lähdemäki-Pekkinen.
Forskarna vid Sitra tror också att Finland kunde bli ledande inom elektricitet i Europa.
Det ska också fortfarande vara bekvämt att leva i Finland, även om somrarna i urbana miljöer kan bli väldigt varma. För att åtgärda det borde man satsa på naturliga lösningar som mer träd och skugga från solen.
Tre scenarier från Sitras experter
Hur mycket varmare blir jordklotet?
Väderfenomenet El Niño, som redan har börjat, ger en försmak av hurdant klimat vårt klot är på väg mot.
Vid årsskiftet utlovas extrema väderfenomen – häftig torka, hetta och stormar – på många håll, i synnerhet kring ekvatorn.
Hur kraftig uppvärmningen blir avgörs ändå i första hand av vad vi människor gör, alltså hur snabbt vi kan minska de klimatpåverkande utsläppen.
Sitras sakkunniga har gjort upp tre scenarier om vart vi är på väg.
Förnyelsens väg: +3,3 grader
I det mest optimistiska scenariot är Finland inte mycket varmare i slutet av seklet än nu.
Scenariot, som på Sitra har fått namnet Förnyelsens väg, utgår från att världen har lyckats minska på utsläpp och anpassa sig.
I Finland kan naturen i så fall återhämta sig och situationen för i synnerhet myrar, skogar och vattendrag förbättras.
Trots det är Finland år 2100 3,3 grader varmare än under förindustriell tid.
– Inte är det idel sällhet ens om vi går förnyelsens väg, för vi är ändå inne på en väg som gör att det blir drygt tre grader varmare i Finland. Även det har en inverkan och kräver stora anpassningsåtgärder av vårt samhälle, säger Jenna Lähdemäki-Pekkinen.
Konfliktens väg: +6,5 grader
I scenariot Konfliktens väg har världen misslyckats med att motverka klimatförändringen, men Finland, det övriga Norden och några EU-länder utgör en grön ö.
Finland är i det här scenariot 6,5 grader varmare än under förindustriell tid.
Det kan innebära mer press på Finland. Till exempel kan andra vara intresserade av vårt rena vatten.
Åt fanders: +7,5 grader
I Sitras mörkaste scenario har allt gått på tok. Klimatförändringen fortsätter obehindrad och i slutet av seklet är Finland 7,5 grader varmare än under förindustriell tid.
I efterhand försöker man anpassa sig till den förändring som redan har skett, men det blir dyrare än att ha framförhållning.
– Klimatrisken realiseras, skador uppstår. Samtidigt har vi ekonomiska problem, fler konflikter och välfärden störtdyker, säger Jalava.
Risken för att Golfströmssystemet försvagas växer
Enligt klimatforskarna är vi inte på väg mot det sämsta alternativet. Som det ser ut i nuläget verkar vi vara på väg någonstans kring de mer positiva scenarierna.
Men forskarna talar också om en viktig brytpunkt, nämligen om Golfströmssystemet (på fackspråk kallat Amoc, den atlantiska meridionala cirkulationen) skulle kollapsa. Det skulle till exempel innebära att Golfströmmen inte längre värmer norra Europa på samma sätt som nu.
Färska uträkningar ger vid handen att sannolikheten för att Amoc försvagas före 2100 har ökat. Även de mest optimistiska visionerna ger en risk på 25 procent, men osäkerhetsfaktorerna är stora.
Sitras tips är att man ska se och följa Amoc som kritisk infrastruktur, på samma sätt som man följer vädertjänster.
I det värsta fallet blir Finlands somrar fem grader kallare och vintrarna upp till 20 grader kallare.
Går det att leva i Finland i så fall?
– Eventuellt, men det är ett helt annorlunda Finland. Då finns det säkert inte längre någon välfärdsstat, säger Eero Jalava.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Suomen ilmasto lämpenee parhaimmillaankin yli turvallisen rajan, pahin ennuste pyyhkii hyvinvointivaltion kartalta. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.
