– Det är viktigt att Europa förstår att det pågår ett fundamentalt skifte i USA som inte bara beror på vem som har makten i Vita huset, säger den tidigare amerikanska topptjänstemannen Amanda Sloat.
Sloat påminner om att det amerikanska kravet på att Europa ska ta större ansvar för sin egen säkerhet inte är president Donald Trumps påhitt.
Det är något som amerikanska presidenter har drivit ända sedan Dwight D. Eisenhower på 1950-talet och som också syntes tydligt under Barack Obamas presidentskap när USA ville skifta fokus mot Asien.
Trump har däremot drivit denna linje till sin spets med sin aggressiva politik.
– Att dra in på utlandsbiståndet och pressa européerna att öka sina försvarsutgifter återspeglar en växande trötthet i USA. Amerikanerna vill inte längre stå för notan för andra länder, säger Sloat.
Amanda Sloat var expresident Joe Bidens särskilda rådgivare för Europa fram till hösten 2023. Numera är hon bosatt i Madrid där hon verkar som professor vid IE University.
Sloat menar att även om Trump efterträds av en ny administration ledd av Demokraterna och som är vänligare inställd till Europa, betyder det inte att USA öppnar plånboken för omvärlden igen.
– Det är en del av den ekonomiska omställningen i USA som bottnar i stigande levnadskostnader och andra ekonomiska bekymmer som amerikaner kämpar med.
Ingen återgång till det gamla – ens med en ny president
Amanda Sloat betonar alltså att européerna inte ska drömma om en ny demokratisk president som likt Joe Biden när han tillträdde 2021 deklarerade att ”USA är tillbaka”.
– Även om det i Washington DC finns en vilja att återställa relationerna med allierade är man också medveten om att den nuvarande förtroendekrisen blir svår att reparera.
Sloat menar att det kommer att ta minst en generation att bygga upp det transatlantiska förtroendet igen.
– Fast det handlar inte direkt om att återuppbygga, förnya eller återställa, utan att bygga något helt nytt.
Vad det nya innebär beror dock inte bara på USA. Sloat påpekar att utvecklingen i Europa under de kommande åren väger lika tungt.
Det är fullt möjligt att USA får en ny demokratisk president 2028 som ställs mot ett förändrat Europa.
– År 2027 hålls flera viktiga europeiska val, däribland det franska presidentvalet. Om Marine Le Pen vinner förändras den europeiska dynamiken i grunden. Dessutom är det val i Polen, Italien och Spanien. Samtidigt skördar ytterhögern framgångar i Tyskland och flera andra länder.
”Skepticismen mot dagens USA är befogad”
Medan Europas relation till USA präglas av en förtroendekris har Finland i dag en närmare bilateral relation till USA än någonsin tidigare.
Det gäller särskilt försvar och ekonomi: Finland har köpt F-35-plan och USA köper finländska isbrytare.
– De bilaterala relationerna mellan de två länderna är väldigt starka. Det finns uppenbart starka ekonomiska band, omfattande investeringar och nära kopplingar inom försvar och säkerhet. Att få med Finland i försvarsalliansen Nato har varit bra för både USA och Nato, säger Amanda Sloat.
Men finns det skäl till oro över att ha såpass täta band med Trumps USA?
– Jag förstår att människor är väldigt skeptiska mot dagens USA, det är säkert befogat. Men det finns större strukturer på plats, särskilt inom säkerhet och ekonomi.
Sloat menar alltså att samarbetet mellan USA och Finland sker på olika nivåer, är långsiktigt och sträcker sig längre än en presidentperiod. Till exempel isbrytarsamarbetet var något som Biden tog initiativ till, men som Trump verkställde.
Samtidigt betonar Sloat att det är viktigt att upprätthålla de bilaterala kontakterna, i synnerhet när USA leds av en transaktionell president, det vill säga en president som vill ha konkret nytta av ett samarbete.
– Den personliga diplomati som det finländska ledarskapet har bedrivit är oerhört viktig för att upprätthålla de goda kontakterna.
Tycker du det är klokt av Finland att satsa på en nära relation till USA? Motivera din åsikt i kommentarsfältet.
