På tisdagen ordnas val till Israels parlament Knesset.
Det är det första valet sedan Hamas attack mot Israel år 2023 och det därpå följande Gazakriget och kriget mot Iran.
Läget mellan den sittande premiärministern Benjamin Netanyahus block och oppositionsblocket, lett av den tidigare IDF-generalen Gadi Eisenkot, är enligt de flesta opinionsmätningar mycket jämnt, och inför valet ser det ut som om ingen av sidorna kommer att få majoritet.
I stället kan en samling små arabiska partier komma att stå som vågmästare.
Netanyahu har i stort sett kategoriskt uteslutit att regera med stöd av de arabiska partierna.
Också Eisenkot har uteslutit att bilda en regering där arabiska partier ingår. Han har ändå lämnat dörren öppen för en minoritetsregering med stöd av de arabiska partierna.
Skillnaderna mellan Netanyahus och Eisenkots politik är ändå små, åtminstone då det kommer till Israels förhållande till omvärlden och palestinierna. Till exempel motsätter sig båda två, precis som största delen av de politiska partierna i Knesset, en tvåstatslösning.
Vi går igenom hur de ser på bosättningarna på Västbanken, Iran och Gaza.
Bosättningarna på Västbanken
Gadi Eisenkot stöder precis som Benjamin Netanyahu Israels bosättarprojekt på Västbanken, som Israel ockuperat sedan 1967.
Till skillnad från Netanyahu har han ändå kritiserat den senaste tidens bosättarvåld.
Men kritiken, enligt en intervju med tidningen Times of Israel, handlar snarast om att Netanyahus regering och militären IDF tappat kontrollen över bosättarna.
Tidigare i oktober spreds bilder och videomaterial där bosättare misshandlar både en fransk borgmästare och en fotojournalist från Washington Post då de besöker palestinska olivlundar på Västbanken.
Enligt Gadi Eisenkot skulle en regering ledd av honom omedelbart utrymma alla bosättarutposter på A- och B-områdena på Västbanken, alltså de delar av Västbanken som officiellt administreras av palestinska myndigheter trots den israeliska ockupationen.
Men på C-området, som ockuperas och administreras av Israel och som utgör ungefär 60 procent av Västbanken, säger Eisenkot att bosättningarna ska få stå kvar. I dag bor ungefär en halv miljon israeler i de här olagliga bosättningarna på C-området.
År 2024 konstaterade FN:s internationella domstol ICJ att alla Israels bosättningar på ockuperat palestinskt territorium strider mot internationell rätt och bör utrymmas.
Iran
Om kriget med Iran säger Gadi Eisenkot att han ”i realtid” berömt attackerna mot landet, men kritiserar samtidigt Benjamin Netanyahu för att inte ha uppnått några riktiga strategiska mål.
Med det säger han sig mena att verkligen hindra Iran från att uppehålla ett kärnenergiprogram som kan användas för att utveckla kärnvapen.
Men också här är Eisenkots plan lik Netanyahus: ”En omfattande plan ska upprättas tillsammans med amerikanerna för att förhindra detta, agera för att förstöra kapaciteten och inrätta ett ingripande inspektionssystem”, säger han till Times of Israel.
Till skillnad från Netanyahu talar han ändå inte om att störta den iranska regimen som ett centralt mål.
Enligt Jerusalem Post förespråkar Eisenkot i stället en strategi där USA bör upprätta dödszoner kring Irans kärnanläggningar. De här zonerna skulle stå under konstant luftövervakning, och alla rörelser i dem som kan tolkas som att Iran försöker återuppta sitt kärnenergiprogram skulle bombas.
Gaza
Varken Gadi Eisenkot eller resten av oppositionsblocket motsätter sig Israels krig i Gaza.
Israel har dödat minst 70 000 palestinier, förorsakat svält genom att blockera biståndsleveranser och anklagas för att begå folkmord av bland annat ett oberoende forskarråd tillsatt av FN och flera av världens största människorättsorganisationer.
FN-domstolen ICJ prövar som bäst anklagelserna, och den internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Benjamin Netanyahu och hans före detta försvarsminister Yoav Gallant. De misstänks för brott mot mänskligheten.
Gadi Eisenkots kritik har snarast handlat om att Netanyahuregeringen inte lyckades förhindra Hamas attack i oktober 2023, och att premiärministerns sätt att sköta konflikten förhalade frisläppandet av den israeliska gisslan i Gaza.
Han har lovat tillsätta en statlig utredningskommission för att få klarhet i varför attacken tilläts ske.
När det kommer till Israels politik i Gaza har Eisenkot lovat att få Hamas att ge upp makten i territoriet inom 18 månader från att ha blivit vald, antingen genom att tillämpa USA:s president Donald Trumps fredsplan eller genom nya militära operationer.
