Oleksandr Tolokonnikov från den sydukrainska staden Cherson besöker Finland just nu med ett budskap om uthållighet.
– Situationen är verkligen svår eftersom staden ligger vid frontlinjen, bara två kilometer från de ryska positionerna, säger Tolokonnikov.
Han är biträdande chef för den regionala statsförvaltningen i Cherson, som har varit ett centralt slagfält under hela Rysslands anfallskrig, men som också har visat en anmärkningsvärd kristålighet.
Trots de ständiga attackerna och den stora förödelsen försöker invånarna hålla i gång samhället. Uthålligheten i Cherson och i resten av Ukraina har överraskat många.
– Vi har inget val. Vi måste vara motståndskraftiga. I Cherson bor nu bara 20 procent av den befolkning som fanns före kriget, främst äldre människor, säger Tolokonnikov.
Han tillägger att staden just nu utsätts för cirka 1 000 ryska drönare varje dag. För två år sedan handlade det om 1 000 drönare i månaden.
Inte bara individens styrka
Just den här förmågan att klara av en extrem och utdragen kris är i fokus i en ny forskningsrapport från Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Experterna har tittat närmare på krigets konsekvenser för civilbefolkningen i Ukraina, och vilka lärdomar Finland kan dra för att stärka den egna psykiska kriståligheten.
Forskningsprogramchef Jussi Sane vid THL poängterar att man ofta missförstår vad psykisk kristålighet egentligen innebär.
– Från Ukraina kan vi se att det handlar om mycket mer än individens mentala styrka. Befolkningens möjligheter att klara en så här långvarig kris är starkt beroende av hur samhället i stort sett fungerar, säger Sane.
För att befolkningen ska orka måste det finnas en kontinuitet i vardagen. Samhällstjänsterna måste fungera, civilsamhället måste vara starkt och det måste finnas digitala lösningar som underlättar livet.
– Det handlar om de grundläggande sakerna. Att man får värme, att man kan gå i skolan och att vårdsystemet fungerar på ett sätt som gör att folk kan lita på att de får hjälp när de behöver den, säger Sane.
Vetskapen om att skador repareras ger trygghet
Ett utdraget krig tär oundvikligen på resurserna och den offentliga sektorn kan inte bära hela bördan.
I Ukraina har man tvingats prioritera hårt vilka samhällstjänster som kan upprätthållas. Enligt Sane behövs det tydliga principer för hur begränsade resurser ska fördelas, så att samhället fungerar så smidigt som möjligt och medborgarna vet vad som gäller.
Utöver den materiella betydelsen av att ha el och vatten, spelar reparationer en enorm psykologisk roll för befolkningen.
– Även om ett sjukhus blir förstört är det viktigt att veta att det kommer att repareras, så att man kan få behandling igen efter några veckor eller månader. Att veta det ökar tilliten och tron på systemet, säger Sane.
Digitaliseringen har också varit en livlina för Ukraina. Före kriget hade landet byggt upp starka digitala tjänster som snabbt kunde anpassas. Sane påpekar dessutom att det också behövs alternativ om de digitala kanalerna inte fungerar.
Viktigt med en paus från kriget
En annan viktig pusselbit för att orka i en extrem kris är kultur och underhållning. Jussi Sane berättar att tillgången till teater, musik, sport och komedi ger ukrainarna en nödvändig paus från den tunga vardagen.
– Det har visat sig vara viktigt att få en liten paus från kriget som påverkar livet varje dag. Människor vill verkligen slappna av lite då och då, säger Sane.
Även medierna och informationsflödet spelar en stor roll för uthålligheten. I början av kriget sände ukrainska tv-kanaler ett gemensamt nyhetsmaraton för att visa enighet och nå ut med information. Men under krigets gång har behovet av information blivit mer mångsidigt.
Lärdomar för Finland
Vad borde då Finland dra för slutsatser av Ukrainas erfarenheter? Enligt THL:s rapport är det centrala budskapet att den psykiska kriståligheten måste stärkas redan i fredstid.
Ukrainaren Oleksandr Tolokonnikov, som är i Finland den här veckan, delar också med sig av nyttig kunskap om det här.
– Vi visar kommunerna i Österbotten hur de kan vara redo för angrepp, eftersom det är mycket viktigt att vara förberedd. Kanske kommer det inte att behövas i framtiden, men det är mycket viktigt att lära sig detta i den tid som världen befinner sig i nu, säger han.
I Finland pågår en ständig diskussion om den övergripande säkerheten och hur vår beredskap ska finslipas. THL anser nu att den psykiska kriståligheten måste integreras mycket mer konkret i Finlands beredskapsplaner.
THL betonar betydelsen av tillit och samhörighet i kriser.
Ryssland försöker ständigt utnyttja klyftor i samhället genom informationspåverkan och desinformation. Därför är det livsviktigt att undvika djupa skiljelinjer i det finländska samhället, och att i stället bygga upp en gemenskap som litar på institutionerna och på varandra.
Erfarenheterna från Ukraina visar tydligt att psykisk kristålighet inte uppstår ur tomma intet. Den byggs upp med hjälp av människors egna resurser, civilsamhällets stöd och statens förmåga att hålla i gång vardagen.
