President Alexander Stubbs och Norges statsminister Jonas Gahr Støres telefonsamtal med Vladimir Putin är en tydlig ändring i Finlands sätt att förhålla sig till Rysslands krigsbrottsefterlysta president.
För ett dygn sedan slog dessutom FN-utredare fast att Rysslands bombningar av Ukrainas energiförsörjning utgör ett brott mot mänskligheten.
Samtidigt riskerar Europa att bli utan inflytande i eventuella kommande fredsförhandlingar om europeiska ledare inte axlar en mer aktiv roll i den diplomatiska härvan kring Rysslands anfallskrig.
USA vill tvinga fram fred
USA:s president Donald Trump och hans sändebudsduo Steve Witkoff och Jared Kushner har fört en tidvis aktiv dialog med Putin.
Trump har under senaste veckorna ingått dieselavtal med Ryssland och ökat sina krav på Ukraina. Bland annat har USA genom olika åtgärder försvagat Ukrainas möjligheter att försvara sig mot de attacker som FN:s utredare stämplar som krigsförbrytelser.
Det finns därför en utbredd och sannolikt inte ogrundad oro för att USA:s mål är att tvinga Ukraina och Europa att gå med på ett ogynnsamt och kanske katastrofalt avtal för ett slut på kriget.
Ukrainas röst
Trepartssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA ska återupptas i Abu Dhabi i november efter ett nio månader långt avbrott.
Enlig Stubb var ett av målen med dagens telefonsamtal att framföra ukrainas synpunkter direkt till Putin inför de nya förhandlingarna.
Stubb uppgav under sin presskonferens på onsdagseftermiddagen att samtalet till Putin hade koordinerats med Ukraina på förhand. Han understryker att Finland aldrig kommer att tala om Ukraina över huvudet på ukrainarna.
Stubb uppgav också att alla allierade och partners hade informerats om samtalet på förhand.
Ett försök att öppna vägen för fred
Under det 90 minuter långa samtalet med Putin uppges Stubb och Støre ha understrukit vikten av nedtrappning. De betonade också att Europa kommer att stödja Ukraina också i fortsättningen.
De synpunkter de framförde ska inte heller ha avvikit från de som man enats om i Coalition of the willing, det vill säga de länder som aktivt stöder Ukraina.
Dagens samtal är ett försök att på något vis bana väg för kommande verkliga fredsförhandlingar. Stubb sa också att man beslutade att agera eftersom fredsförhandlingarna hotade att misslyckas.
Men det finns få tecken på att en fred är nära. Sanningen är att kriget fortsätter så länge som Ryssland vill fortsätta att kriga. Hittills har Rysslands ledning inte visat någon vilja till fred.
Det verkar också fortfarande finnas gott om ryska män som är villiga att mot betalning döda och ödelägga städer i ett oprovocerat anfallskrig.
Putin fortsätter att ställa krav
Kremls kommentarer efter telefonsamtalet tyder inte på någon ändring i Rysslands inställning. Enligt Kreml ska Putin ha sagt att fred endast är möjligt om intressen beaktas fullt och villkorslöst.
Med andra ord kräver Ryssland fortfarande att Ukrainska ska omvandlas till en lydstat och avstå från territorier som den ryska militären inte lyckats erövra.
Om dagens samtal hjälpt att på något vis luckra upp de här kraven kan det ha varit ett litet steg på vägen mot fred.
Dan Helenius är utrikesredaktör med Ukraina som specialområde. Han har besökt Ukraina flera gånger under det ryska anfallskriget.
Är det rätt av president Alexander Stubb att inleda direkta samtal med Vladimir Putin?
