Hoppa till innehållet

Chandrayaan-2

Från Wikipedia
Chandrayaan-2
StatusPågår
TypKretsare, Landare, Rover
OrganisationISRO
NSSDC-ID2019-042A[1]
Uppdragets varaktighetKretsare: 1 år
Landare: 15 dagar
Rover: 15 dagar
Webbplats[www.isro.gov.in]
Uppskjutning
UppskjutningsplatsSatish Dhawan Space Centre (SDSC)
Uppskjutning22 juli 2019, 09:13 UTC
UppskjutningsfarkostGSLV Mk III
Omloppsbana runt Månen
Gick in i bana20 augusti 2019, 03:32 UTC
Apoapsis100 km
Periapsis100 km
Egenskaper
MassaKretsare: 2 379 kg
Landare: 1 471 kg
Rover: 27 kg
EffektKretsare: 1 kW
Landare: 650 W
Rover: 50 W
Kronologi
Föregående Nästa
Chandrayaan-1 Chandrayaan-3

Chandrayaan-2 är Indiens andra rymdfarkost efter Chandrayaan-1 för utforskning av månen. Den är utvecklad av den indiska rymdforskningsorganisationen (ISRO) och sköts upp med en GSLV Mk III-raket från Satish Dhawan Space Centre, den 22 juli 2019. Den innehåller en rymdsond, landare och månrobot (rover), allt utvecklat av Indien.

Enligt ISRO var planerna att detta uppdrag skulle använda och testa olika nya tekniker och genomföra nya experiment. Roboten skulle förflyttas på månytan och utföra kemisk analys på plats. Datan skulle vidarebefordras till jorden genom Chandrayaan-2-rymdsonden.

Ett första försök att skjuta upp farkosten gjordes den 14 juli 2019. Uppskjutningen ställdes då in på grund av tekniska problem, men genomfördes senare den 22 juli 2019.[2][3][4][5]

Rymdsonden gick in i omloppsbana runt månen den 20 augusti 2019. Den 6 september 2019 inleddes landningen. Dock förlorade man kontakten med landaren strax före den planerade landningen. Då kontakten bröts angav farkostens radar att den befann sig på en höjd av 2,1 kilometer över månens yta.[6] De planerade aktiviteterna med landare och månrobot har därför inte blivit genomförda.

Rymdsonden har fortsatt i sin omloppsbana runt månen och har bland annat uppmärksammats för att under 2021 ha tagit detaljerade bilder av landningsplatserna för Apollo 11 och Apollo 12.[7]

  1. ↑ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2019-042A. Läst 29 augusti 2023.
  2. ↑ Laxmi Ajai Prasanna (20190406) (på engelska). After PSLV-C45 success, Isro eyes next PSLV for RISAT launch. https://timesofindia.indiatimes.com/india/after-pslv-c45-success-isro-sets-focus-on-next-pslv-for-risat-launch/articleshow/68753149.cms. Läst 22 april 2019.
  3. ↑ ”India's Moon Lander Damaged During Test, Chandrayaan 2 Launch Put on Hold” (på engelska). The Wire. https://thewire.in/space/india-moon-lander-damaged-chandrayaan-2-launch. Läst 22 april 2019.
  4. ↑ TT (14 juli 2019). ”Indien gör budgetresa till månen”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/indien-gor-budgetresa-till-manen. Läst 14 juli 2019.
  5. ↑ Science, Elizabeth Howell 2019-07-12T19:50:11Z; Astronomy. ”Chandrayaan-2: India's Orbiter-Lander-Rover Mission” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/40136-chandrayaan-2.html. Läst 15 juli 2019.
  6. ↑ ISRO. ”Chandrayaan-2” (på engelska). ISRO. Arkiverad från originalet den 24 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210724135314/https://www.isro.gov.in/chandrayaan2-home-0. Läst 2 september 2019.
  7. ↑ Brie Stimson (2 januari 2025). ”Orbiter photos show lunar modules from first 2 moon landings more than 50 years later” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/science/orbiter-photos-show-lunar-modules-from-first-2-moon-landings-more-than-50-years-later. Läst 11 februari 2026.