Nintendo 64 Disk Drive
| Nintendo 64DD | |
.svg){kind=logo} | |
 Nintendo 64 med 64DD monterad undertill. | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | Nintendo och Alps Electric |
| Typ | tillbehör till Nintendo 64 |
| Generation | Femte generationens konsoler |
| Lansering |  december 1999 |
| Livslängd | 1999–2001 |
| Hårdvara | |
| Kontroller | Nintendo 64-handkontroll, Nintendo 64 Mouse |
| Anslutningar | EXTension Port, modem via kassettport |
| Media | återskrivningsbara magnetiska diskar |
| Datalagring | 64 MB per disk |
| Övrigt | |
| Multiplayer | lokalt via Nintendo 64; nätfunktioner via Randnet |
| Kompatibilitet | Nintendo 64 |
| Sålda enheter | omkring 15 000–15 000+ enheter |
| Föregångare | Satellaview |
Nintendo 64DD, ofta skrivet 64DD, var ett tillbehör till Nintendo 64 som utvecklades av Nintendo i samarbete med Alps Electric. Enheten anslöts till konsolens expansionsport på undersidan och använde återskrivningsbara magnetiska diskar. Namnet syftade dels på Nintendo 64, dels på diskarnas lagringskapacitet på omkring 64 MB. Förkortningen ”DD” har i samtida material använts för bland annat ”Disk Drive” och ”Dynamic Drive”.[1]
64DD var avsett att utöka Nintendo 64 med större och skrivbart lagringsutrymme, realtidsklocka och nätfunktioner via den japanska tjänsten Randnet. Systemet lanserades endast i Japan i december 1999 efter flera års förseningar och fick en kort kommersiell livslängd. Nintendo nämner i sin årsrapport för 2004 att Randnet DD, ett samarbete med Recruit, introducerade 64DD som ett tillbehör till Nintendo 64 under 1999.[2] Randnet och 64DD avvecklades i praktiken under 2001, och tillbehöret släpptes aldrig i Nordamerika eller Europa.[3][4]
Bakgrund och utveckling
[redigera | redigera wikitext]Nintendo började visa upp planer för en diskenhet till Nintendo 64 under mitten av 1990-talet, innan själva konsolen hade hunnit etableras internationellt. Tanken var att kombinera Nintendo 64:s snabba spelkassetter med ett billigare, skrivbart lagringsmedium som kunde användas för sparfiler, tilläggsdata, användarskapat innehåll och spelidéer som krävde mer beständig lagring än vanliga kassetter erbjöd.[4]
Till skillnad från Playstation och Sega Saturn, som använde CD-ROM, valde Nintendo ett eget magnetiskt diskformat. Enligt Nintendos programmeringsmanual för 64DD hade varje disk en kapacitet på 64,45 MB, varav upp till 38,44 MB kunde användas som skrivbart utrymme.[5] Formatet kunde därför användas för att spara större mängder speldata direkt på disken.
64DD drabbades av återkommande förseningar. GameSpot rapporterade 1997 att Nintendo hade skjutit upp den japanska lanseringen till mars 1998 och att en talesperson för Nintendo hänvisade till förseningar i utvecklingen av både diskarna och själva enheten.[6] Vid samma tid kopplades flera stora projekt till systemet, däribland Zelda 64 och Mother 3, men flera av dessa planer ändrades senare.[6][7]
När 64DD till slut nådde marknaden hade Nintendo 64-kassetternas kapacitet ökat, samtidigt som konkurrerande konsoler och nya system var på väg att ersätta den femte generationens hårdvara.[4]
Lansering och försäljning
[redigera | redigera wikitext]64DD lanserades endast i Japan och såldes huvudsakligen genom Randnet Starter Kit, ett prenumerationsbaserat paket som omfattade 64DD-enheten, modem, Expansion Pak, medlemsdisk och programvara som skickades till användarna efter hand.[3][4] GameSpot rapporterade inför lanseringen att användare behövde ansöka om medlemskap i Randnet och att de första paketen skulle innehålla bland annat Kyojin no Doshin och Mario Artist: Paint Studio.[3]
I februari 2000 rapporterade GameSpot att 64DD hade nått japanska butiker och att paketet innehöll själva 64DD-enheten, modemkassett, telefonkabel samt de två titlarna Kyojin no Doshin och Mario Artist: Paint Studio. Samma artikel angav att Randnet Disk hade försenats på grund av buggar och att ytterligare programvara, däribland Mario Artist: Talent Studio, SimCity 64, Mario Artist: Polygon Studio och F-Zero X Expansion Kit, skulle skickas ut senare.[8]
Antalet användare blev lågt. Nintendo World Report anger att omkring 15 000 enheter såldes och att totalt nio spel släpptes för systemet, utöver Randnet-relaterad programvara.[4] Engelskspråkiga sammanställningar räknar ofta tio 64DD-diskar om även Randnet Disk räknas som utgiven programvara.
Hårdvara
[redigera | redigera wikitext]
64DD monterades under Nintendo 64 och använde konsolens EXTension Port. Enheten fick ström från huvudkonsolen och hade en egen mekanik för att läsa och skriva till magnetiska diskar. Enligt Nintendos programmeringsmanual använde systemet ett särskilt Nintendo 64 Disk-format med 64,45 MB total kapacitet och upp till 38,44 MB skrivbart utrymme.[5]
Tillbehöret innehöll även en inbyggd realtidsklocka. Den var tänkt att möjliggöra spelvärldar där tid kunde fortsätta att ha betydelse även när konsolen var avstängd. 64DD hade också inbyggda typsnitts- och ljudbibliotek, vilket kunde minska mängden data som behövde lagras på varje spel.[4]
Alla 64DD-system levererades med Expansion Pak, som utökade Nintendo 64:s arbetsminne från 4 till 8 MB. Andra tillbehör som användes tillsammans med 64DD var Nintendo 64 Mouse och en särskild audio/video-kassett för Mario Artist: Talent Studio.[4]
Tekniska specifikationer
[redigera | redigera wikitext]| Egenskap | Uppgift |
|---|---|
| Format | Magnetisk, återskrivningsbar disk |
| Diskkapacitet | 64,45 MB |
| Skrivbart utrymme | upp till 38,44 MB |
| Överföringshastighet | omkring 1,0 MB/s maximalt |
| Realtidsklocka | Inbyggd |
| Anslutning | Nintendo 64 EXTension Port |
| Nättjänst | Randnet via modem |
| Obligatoriskt minnestillbehör | Expansion Pak |
Randnet
[redigera | redigera wikitext]Randnet var en nätverkstjänst för 64DD som drevs i Japan. Tjänsten erbjöd bland annat webbläsning, e-post, digitala tidskrifter, nedladdningsbart innehåll och nätfunktioner kopplade till vissa spel.[3] Tjänsten användes via ett modem som sattes i Nintendo 64:s kassettport.
GameSpot rapporterade 1999 att Nintendo och Recruit skulle bilda ett gemensamt bolag för att driva en medlemstjänst för Nintendo 64 och 64DD. Den planerade tjänsten skulle användas för att köpa 64DD-spel och tilläggsdata, läsa digitala tidningar och tidskrifter, dela bild- och ljudfiler samt använda konsolen som e-postterminal och webbläsare.[9]
Randnet Starter Kit omfattade 64DD-enheten, Nintendo 64-modem, Expansion Pak, Randnet Disk och nödvändiga kablar. GameSpot rapporterade att de första medlemskapen var begränsade till 100 000 ansökningar och att ansökningsblanketter fanns i japanska närbutiker, leksaksbutiker och spelbutiker.[3]
GameSpot angav också två betalningsplaner: 2 500 yen per månad för användare som redan ägde en Nintendo 64 och 3 300 yen per månad för användare som behövde konsol, med en lägre månadsavgift för efterföljande år.[3] En planerad funktion var nedladdning av äldre Famicom/NES-spel via en emulator, men GameSpot rapporterade att tjänsten var beroende av licensavtal med andra företag.[10]
Randnet blev kortlivat; Nintendo World Report anger att tjänsten var aktiv från december 1999 till februari 2001.[4]
Programvara
[redigera | redigera wikitext]64DD fick ett mycket litet bibliotek. Programvaran bestod framför allt av kreativa verktyg i Mario Artist-serien, strategispelet Doshin the Giant, SimCity 64, en expansion till F-Zero X och Randnet-relaterad programvara.[11][8]
Utgiven programvara
[redigera | redigera wikitext]| Titel | Typ | Kommentar |
|---|---|---|
| F-Zero X Expansion Kit | Expansion | Expansion till F-Zero X.[8] |
| Japan Pro Golf Tour 64 | Golfspel | En av de senare och mer ovanliga 64DD-utgåvorna.[11] |
| Kyojin no Doshin 1 | Strategi/simulation | Ingick i det tidiga 64DD-paketet.[8] |
| Kyojin no Doshin: Kaihō Sensen Chibikko Chikko Daishūgō | Expansion/uppföljare | Senare och ovanlig utgåva kopplad till Doshin the Giant.[11] |
| Mario Artist: Communication Kit | Kreativt verktyg/nätverk | Del av Mario Artist-serien. |
| Mario Artist: Paint Studio | Kreativt verktyg | Ingick i det tidiga 64DD-paketet.[8] |
| Mario Artist: Polygon Studio | Kreativt verktyg | Skulle distribueras senare under 2000.[8] |
| Mario Artist: Talent Studio | Kreativt verktyg | Skulle distribueras senare under 2000.[8] |
| Randnet Disk | Nätverksprogramvara | Användes för anslutning till Randnet.[8] |
| SimCity 64 | Stadsbyggarspel | Skulle distribueras senare under 2000.[8] |
Wired beskrev 64DD:s spelbibliotek som litet och noterade att en stor del av systemets mer lättillgängliga programvara bestod av de fyra Mario Artist-titlarna, SimCity 64, F-Zero X Expansion Kit, Randnet Disk och Doshin the Giant. Två senare och mer ovanliga utgåvor var Japan Pro Golf Tour 64 och expansionen till Doshin the Giant.[11]
Planerade och omarbetade spel
[redigera | redigera wikitext]Flera spel som under utvecklingen kopplades till 64DD gavs i stället ut på vanlig Nintendo 64-kassett eller flyttades till andra plattformar. GameSpot rapporterade 2000 att Nintendo hade meddelat att fyra tidigare 64DD-planerade titlar – Kirby 64, Super Mario RPG 2, Fire Emblem 64 och Mother 3 – i stället skulle ges ut på Nintendo 64-kassett.[12] Super Mario RPG 2 blev senare känt som Paper Mario.
I en samtida GameSpot-artikel om en intervju med Shigeru Miyamoto beskrevs hur Mother 3 och Zelda 64 vid ett tillfälle var tänkta att använda både kassett och 64DD-disk, där kassetten skulle stå för grundspelet och 64DD för extra data eller utökat innehåll.[7] Nintendo World Report nämner även Dōbutsu Banchō, Ogre Battle 64, Paper Mario, The Legend of Zelda: Majora's Mask och The Legend of Zelda: Ocarina of Time Master Quest som exempel på projekt som ändrades, flyttades eller lades ned i samband med att 64DD inte fick den roll Nintendo ursprungligen hade planerat.[4]
Nintendo har senare bekräftat att The Legend of Zelda: Ocarina of Time Master Quest ursprungligen utvecklades som programvara för Nintendo 64DD, men i stället gavs ut på en bonusdisc till Nintendo Gamecube.[13]
Mottagande och eftermäle
[redigera | redigera wikitext]64DD betraktas i efterhand som ett av Nintendos mest begränsade och kommersiellt misslyckade hårdvaruprojekt. Systemet innehöll flera funktioner som senare blev vanliga i spelkonsoler, exempelvis större skrivbart lagringsutrymme, realtidsklocka och nätfunktioner, men kombinationen av förseningar, låg spridning och ett litet spelbibliotek gjorde att tillbehöret inte fick något större genomslag.[4]
Kotaku beskrev 2018 64DD som ett av Nintendos mest ovanliga experiment och noterade att systemet endast släpptes i Japan, sålde omkring 15 000 enheter och snabbt lades ned.[14] Wired beskrev systemets fåtaliga utgåvor som eftertraktade samlarobjekt, särskilt de senare och ovanligare spelen.[11]
Vissa idéer från 64DD-perioden levde vidare i senare Nintendo-produkter. Nintendo World Report pekar bland annat på kopplingar mellan Mario Artist-serien och senare kreativa Nintendo-funktioner, samt på att flera planerade 64DD-projekt utvecklades vidare i andra former.[4] I en intervju i serien Iwata Asks beskrev Nintendo Mario Artist: Talent Studio som ett 64DD-program där spelaren kunde skapa egna figurer, medan Paint Studio och Polygon Studio användes för bildskapande respektive 3D-modeller.[15]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
Nintendo 64 med 64DD.
64DD-enheten fristående.
64DD-disk, ovansida.
64DD-disk, undersida.
Expansion Pak, som krävdes för 64DD.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Maru Chang. ”NUS: Nintendo64” (på engelska). MiragePalace. https://maru-chang.com/hard/nus/english.htm. Läst 2 maj 2026.
- ↑ ”Annual Report 2004” (på engelska) (pdf). Nintendo Co., Ltd. 2004. https://www.nintendo.co.jp/kessan/annual0403e.pdf. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 Yukiyoshi Ike Sato (27 april 2000). ”Randnet 64DD Details” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/randnet-64dd-details/1100-2448717/. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Danny Bivens (29 oktober 2011). ”Nintendo's Expansion Ports: Nintendo 64 Disk Drive” (på engelska). Nintendo World Report. https://www.nintendoworldreport.com/feature/27670/nintendos-expansion-ports-nintendo-64-disk-drive. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 ”64DD Programming Manual: Chapter 1 Introduction” (på engelska). Nintendo. https://ultra64.ca/files/documentation/online-manuals/man-v5-2/allman52/64ddman/dd01/index.htm. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 Chris Johnston (26 april 2000). ”Nintendo Says 64DD Delayed” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/nintendo-says-64dd-delayed/1100-2466742/. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 Yutaka Ohbuchi (28 april 2000). ”Miyamoto on Mother 3 and the 64DD” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/miyamoto-on-mother-3-and-the-64dd/1100-2463359/. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Yutaka Ohbuchi (17 februari 2000). ”The Nintendo 64 DD Arrives” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/the-nintendo-64-dd-arrives/1100-2440376/. Läst 2 maj 2026.
- ↑ Yutaka Ohbuchi (27 april 2000). ”Nintendo Unveils Network Details” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/nintendo-unveils-network-details/1100-2460641/. Läst 2 maj 2026.
- ↑ Yukiyoshi Ike Sato (17 februari 2000). ”Downloadable NES Games on 64DD” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/downloadable-nes-games-on-64dd/1100-2440289/. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 Chris Kohler (17 september 2009). ”Akihabara Buys: The Rarest Games For Nintendo's Failed 64DD” (på engelska). Wired. https://www.wired.com/2009/09/64dd/. Läst 2 maj 2026.
- ↑ Yukiyoshi Ike Sato (27 april 2000). ”N64 DD Titles Become Cartridges” (på engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/n64-dd-titles-become-cartridges/1100-2451150/. Läst 2 maj 2026.
- ↑ ”Iwata Asks: The Legend of Zelda: Majora's Mask 3D – 1. Make it in a Year” (på engelska). Nintendo. https://www.nintendo.com/en-gb/Iwata-Asks/Iwata-Asks-The-Legend-of-Zelda-Majora-s-Mask-3D/The-Legend-of-Zelda-Majora-s-Mask-3D/1-Make-it-in-a-Year/1-Make-it-in-a-Year-959667.html. Läst 2 maj 2026.
- ↑ Chris Kohler (18 december 2018). ”The 64DD Was One Of Nintendo's Oddest Experiments” (på engelska). Kotaku. https://kotaku.com/the-64dd-was-one-of-nintendos-oddest-experiments-1831159196. Läst 2 maj 2026.
- ↑ ”Iwata Asks: Wii Sports – 2. A Question of Realism” (på engelska). Nintendo. https://www.nintendo.com/en-gb/Iwata-Asks/Iwata-Asks-Wii/Iwata-Asks-Wii-Sports/2-A-Question-of-Realism/2-A-Question-of-Realism-217824.html. Läst 2 maj 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nintendo 64 Disk Drive.- Nintendo 64 Disk Drive på Moby Games (engelska)
| ||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
