PGM-19 Jupiter
| PGM-19 Jupiter | |
| | |
| Typ | Ballistisk robot |
|---|---|
| Ursprungsland | USA |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1958–1964 |
| Produktionshistoria | |
| Designdatum | 1954 |
| Tillverkare | Chrysler Corporation |
| Produktionsperiod | 1956-1961 |
| Antal tillverkade | 100 st |
| Varianter | Juno II |
| Specifikationer | |
| Längd | 18,3 meter |
| Vikt | 49 800 kg |
| Diameter | 2,67 meter |
| Stridsspets | W49 |
| Motor | 1 x S-3D |
| Bränsle | RP-1/LOX |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 2 400 km |
| Maxhöjd | 610 km |

PGM-19 Jupiter var USA:s första ballistiska robot med medelräckvidd, utvecklad vid Redstone Arsenal i Huntsville i Alabama. Den bar en vätebomb av typ W49.
Raketen bestod av endast ett steg och drevs av en S-3D-raketmotor, som matades med RP-1 och flytande syre.
Raketen kom aldrig att stå startklar för Strategic Air Command på amerikanskt fastland. Raketen testades flera gånger från Cape Canaveral Air Force Station (CCAFS) i Florida.
Jupiter i Europa
[redigera | redigera wikitext]1958 ville USA placera ett antal Jupiter-robotar i Frankrike, men Frankrike sa nej.
Mellan 1961 och 1963 var ett antal robotar bestyckade och utplacerade i Italien och Turkiet. Dessa robotar spelade en avgörande roll i Kubakrisen. Då de ansågs föråldrade förhandlades de bort genom en kompromiss mellan Kennedy och Chrusjtjov.
Juno II
[redigera | redigera wikitext]Juno II var en raket med en Jupiter som förstasteg och olika kombinationer av MGM-29 Sergeant som raketens övriga steg.
Saturn I och Saturn IB
[redigera | redigera wikitext]Saturn I:s och Saturn IB:s förstasteg byggde på en kombination av ett Jupiter förstasteg och åtta Redstone förstasteg.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Mark Wade. ”Jupiter” (på engelska). sid. astronautix.com. http://www.astronautix.com/j/jupiter.html. Läst 9 augusti 2023.
| ||||||||||||||||||||||||||