Hoppa till innehållet

Wolfgang Paul

Från Wikipedia
Wolfgang Paul Nobelpristagare i fysik 1989
Född10 augusti 1913[1][2][3]
Lorenzkirch
Död7 december 1993[2][3] (80 år)
Bonn[4][5]
BegravdPoppelsdorfer Friedhof
Medborgare iTyskland[5]
Utbildad vidTechnische Universität Berlin
Münchens tekniska universitet
SysselsättningFysiker[6]
ArbetsgivareTechnische Universität Berlin
Göttingens universitet
Bonns universitet (1952–1993)
MakaDoris Paul
Utmärkelser
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem (1989)
Nobelpriset i fysik (1989)[7][8]
Robert Wichard Pohl-priset (1989)
Dirac-medaljen (1992)[9]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Hedersdoktor vid Uppsala universitet
Hedersdoktor vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Wolfgang Paul, född 10 augusti 1913 i Lorenzkirch i Zeithain i Sachsen, död 7 december 1993 i Bonn, Tyskland, var en tysk fysiker som som var med och utvecklade det icke-magnetiska kvadrupolmassfiltret som lade grunden för det som nu kallas enjonfälla.[10] Han tilldelades Nobelpriset i fysik år 1989. Han fick priset med motiveringen "för utvecklingen av jonfälletekniken" och delade halva prissumman med Hans G Dehmelt. Den andra halvan av priset gick till Norman F Ramsey.

Minnestavla i en lektionssal vid Universitetet i Bonn.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Wolfgang Paul växte upp i München där hans far var professor i farmaceutisk kemi. Efter de första åren vid Tekniska universitetet i München bytte han till Technische Universität Berlin 1934 där han tog sin examen 1937 i Hans Geigers grupp. Han följde sin doktorandhandledare Hans Kopfermann till universitetet i Kiel, och efter att ha varit inkallad till flygvapnet tog han teknisk doktorsexamen vid Technische Universität Berlin 1940.

Under andra världskriget forskade han om isotopseparation, vilket är nödvändigt för att producera klyvbart material som kan användas vid framställning av kärnvapen.

Pauls son Stephan Paul är professor i experimentell fysik vid Tekniska universitetet i München. Hans son Lorenz Paul är professor i fysik vid universitetet i Wuppertal.

Akademisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Under flera år var Paul privatlektor vid universitetet i Göttingen med Hans Kopfermann. Han var professor i experimentell fysik vid universitetet i Bonn från 1952 till 1981. Under två år, från 1965 till 1967, var han chef för avdelningen för kärnfysik vid CERN. År 1970 tillbringade han några veckor som Morris Loeb-lektor vid Harvard University. Han föreläste 1978 som framstående forskare vid FERMI-institutet vid University of Chicago och i en liknande position vid University of Tokyo. Från 1981 var han professor emeritus vid universitetet i Bonn.

Vetenskapliga resultat

[redigera | redigera wikitext]

Paul utvecklade tillsammans med Hans Dehmelt på 1950-talet den så kallade jonfälletekniken med vars hjälp man kan fånga och studera en enskild elektron eller jon med stor precision med hjälp av elektriska kvadrupolfält.[11] Paulfällor används flitigt för att innesluta och studera joner. Han utvecklade molekylära strållinser och arbetade med en elektronsynkrotron på 500 MeV, följt av en vid 2 500 MeV 1965. Senare arbetade han med att innesluta långsamma neutroner i magnetiska lagringsringar och mätte den fria neutronlivslängden.

Paul refererade humoristiskt till Wolfgang Pauli som sin imaginära del om deras efternamn betraktades som komplexa tal.[12]

Göttingenmanifestet

[redigera | redigera wikitext]

År 1957 undertecknade Paul Göttingenmanifestet, en deklaration från 18 ledande kärnforskare i Västtyskland mot att beväpna den västtyska armén med taktiska kärnvapen.

Arbeten

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wolfgang Paul, 29 juni 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: paul-wolfgang.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 47053.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000007641, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 116061367, läst: 1 september 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: no2020004422, läst: 9 maj 2024.[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, www.science.unsw.edu.au .[källa från Wikidata]
  10. ↑ Toschek, Peter E. (July 1994). ”Obituary: Wolfgang Paul”. Physics Today 47 (7): sid. 76–77. doi:10.1063/1.2808585. Bibcode: 1994PhT....47g..76T.
  11. ↑ Paul, Wolfgang (1990). ”Electromagnetic traps for charged and neutral particles”. Reviews of Modern Physics 62 (3): sid. 531–540. doi:10.1103/RevModPhys.62.531. ISSN 0034-6861. Bibcode: 1990RvMP...62..531P.
  12. ↑ Gerald Edward Brown; Chang-Hwan Lee (2006). Hans Bethe and His Physics. World Scientific. sid. 47–. ISBN 978-981-256-609-6. https://books.google.com/books?id=WshoDQAAQBAJ&pg=PA47

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wolfgang_Paul&oldid=59450602”