Hoppa till innehållet

Éric Vuillard

Från Wikipedia
Éric Vuillard
Éric Vuillard, 17 juni 2016.
Född4 maj 1968[1][2][3] (58 år)
Lyons andra arrondissement[4], Frankrike
Medborgare iFrankrike
SysselsättningFilmregissör, filmmanusförfattare[5], poet, författare[6], manusförfattare, regissör[6]
Utmärkelser
Prix de l'inaperçu du roman français (2010)[7]
Franz Hessel-priset (2012)[8]
Valery Larbaud-priset (2013)[9]
Joseph-Kessel Prize (2015)
Prix Boncourt (2017)
Prix Alexandre-Vialatte (2017)[10]
Goncourtpriset (2017)[11]
Grand Prix de Littérature Henri Gal (2026)[12]
Redigera Wikidata

Éric Vuillard, född 4 maj 1968 i Lyon i Frankrike,[13] är en fransk författare och filmregissör.

Han publicerade 2009 Conquistadors, som fick Prix de l'inaperçu 2010. Han tilldelades Goncourtpriset 2017 för L'Ordre du jour.[14]

Éric Vuillard har regisserat långfilmerna L'homme qui marche (2006) samt Mateo Falcone (2008), en bearbetning av en novell av 1800-talsförfattaren Prosper Mérimée. Han är också manusförfattare till filmen La vie nouvelle (2002).

  • Le Chasseur, Éditions Michalon, 1999
  • Bois vert, diktsamling, Éditions Léo Scheer, 2002
  • Tohu, Éditions Léo Scheer, Paris 2005
  • Conquistadors, Éditions Léo Scheer, 2009, om Pizarros erövring av Peru och Inkarikets fall
  • La Bataille d’Occident, Éditions Actes Sud, 2012, om militärstrategi under första världskriget och dess konsekvenser på slagfältet
  • Congo – récit, Éditions Actes Sud, 2012, en dokumentärroman om Afrikas delning och skapandet av Kongofristaten
  • Tristesse de la terre – Une histoire de Buffalo Bill, Éditions Actes Sud, 2014, om Buffalo Bills cirkus
  • 14 juillet, Éditions Actes Sud, 2016, om stormningen av Bastiljen
    • 14 juli 1789 – berättelse, 2023
  • L'Ordre du jour, Éditions Actes Sud, 2017, om Tysklands annektering av Österrike 1938
  • La Guerre des pauvres, Éditions Actes Sud, 2019, ISBN 978-2-330-10366-8, om den protestantiska reformationen
  • Une sortie honorable – ce récit, qui aborde l'Indochine française, 2022, om det franska kolonialväldet i Indokina
    • Ett uttåg med heder – berättelse, 2023
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, Éric Vuillard, 7 december 2021.
  1. Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vuillard, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. Babelio, Babelio författar-ID: 15362.[källa från Wikidata]
  3. MAK, PLWABN-ID: 9811279308605606.[källa från Wikidata]
  4. Lyons kommunala arkiv, läs online, läst: 1 juli 2026.[källa från Wikidata]
  5. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2018982866, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1422628467749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. läs online, actualitte.com .[källa från Wikidata]
  8. läs online, www.stiftung-genshagen.de .[källa från Wikidata]
  9. läs online, mediatheques.vichy-communaute.fr .[källa från Wikidata]
  10. läs online, www.lalettredulibraire.com .[källa från Wikidata]
  11. läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  12. läs online, actualitte.com .[källa från Wikidata]
  13. Éric Vuillard på www.actes-sud.fr, läst den 16 september 2023
  14. Eric Vuillard får Goncourtpriset i Dagens Nyheter den 6 november 2017