Start

FN: Jorden kan bli hela 2,8 grader varmare – USA pekas ut som stor orsak till haltande klimatåtgärder

Enligt en ny FN-rapport kan uppvärmningen inte längre begränsas till 1,5 grader, utan det kan i värsta fall bli 2,8 grader varmare till år 2100.

Massivt moln från en skogsbrand i Frankrike.
Extrem hetta orsakade svåra skogsbränder i bland annat Frankrike under sommaren. Hettan har vetenskapligt kunnat kopplas till utsläppen av växthusgaser. Bild: Alamy/All Over Press

Den globala uppvärmningen går inte längre att begränsa till 1,5 grader, utan vi är i värsta fall på väg mot en uppvärmning på 2,8 grader. Det slår FN:s miljöprogram Unep fast i en ny rapport.

Ländernas klimatåtgärder är inte tillräckliga. De nya beräkningarna visar att om alla länder gör allt de har lovat för att minska sina utsläpp kommer jorden år 2100 att vara 2,6 grader varmare jämört med förindustriell tid.

Om länderna fortsätter som nu kommer det enligt prognoserna att bli 2,8 grader varmare.

Floden Donau där vattennivån är rekordlåg på grund av torka.
Under sommaren var vattennivån i floden Donau rekordlåg på grund av extrem torka. Bild: Alamy/All Over Press

Enligt Unep kan uppvärmningen i bästa fall begränsas till 1,7- 1,8 grader till 2050 för att sedan vända nedåt igen och nå 1,5 grader till seklets slut.

Men det kräver att de globala utsläppen minskar med 45 procent på mindre än tio år, jämfört med 2025 års nivåer.

För det krävs både större utsläppsminskningar och omfattande åtgärder för att fånga in och lagra koldioxid.

Det kan man i teorin göra till exempel genom omfattande trädplantering eller genom så kallad geologisk lagring av koldioxid, CCS.

En anläggning för att suga upp och lagra koldioxid på Island.
Bland annat på Island finns en anläggning för att fånga in och lagra koldioxid. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

Det är en teknik som fångar in koldioxid från industriutsläpp. Koldioxiden komprimeras till flytande form och pumpas ner djupt i berggrunden där den lagras och småningom förstenas.

Men trots att CCS-tekniken har utvecklats snabbt täcker den än så länge bara en bråkdel av världens totala utsläpp.

En vit sten som en gång har varit koldioxid. Den har blivit till geom  att koldioxid sugs upp och lagras i berggrunden där den förstenas.
Den här stenen har en gång varit koldioxid. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

Rapporten pekar ut USA

De senaste åren har det gått trögt för alla länder att skärpa sina klimatåtaganden, och Unep ser inga större ambitioner att göra det nu heller.

Men enligt rapporten är det till stor del USA:s fel att arbetet mot klimatförändringen går bakåt.

Efter att Donald Trump tillträdde som president i januari 2025 har USA lämnat Parisavtalet, skrotat stora satsningar på vind- och solkraft, samt slopat utsläppstaken för kraftverk som drivs med fossila bränslen.

Rapportens huvudförfattare Anne Olhoff, chef för Uneps klimatcenter i Köpenhamn, säger att USA:s policyförändring sannolikt kommer att lägga till en tiondels grad till de globala temperaturerna fram till år 2100.

Enligt Mohamed Adow, chef för klimatorganisationen Power Shift Africa, kan en tiondels grad låta obetydlig, men i klimattermer är det enormt.

– Det innebär fler farliga värmeböljor, fler förödande översvämningar, fler misslyckade skördar och fler förlorade liv, säger Adow till nyhetsbyrån AP.

– Rapporten visar att USA:s tillbakadragande inte bara är en politisk pinsamhet. Det har verkliga konsekvenser för planeten och för miljoner människor runt om i världen.

Den australiensiska klimatforskaren Bill Hare, vd för Climate Analytics, säger till AP att den extra tiondels graden utsätter ytterligare 140 miljoner människor för ”farligt heta förhållanden” och ökar risken för kollaps av Amazonas regnskog eller inlandsisarna på Grönland och Antarktis.

– USA går för fullt in för att blockera förnybar energi samtidigt som man aktivt främjar och subventionerar smutsigt kol. Och landet försöker få andra länder att också dra sig tillbaka från klimatåtgärder. Det är som att titta på branden, förneka att det brinner, och sedan hälla mer bensin på elden, säger Hare.

Utvecklingen av förnybar energi positivt

Utvecklingen inom förnybar energi har ändå gått snabbare än man hade hoppats på, enligt Unep.

Användningen av sol- och vindkraft har överträffat det man hade förväntat sig när Parisavtalet undertecknades för elva år sedan.

Enligt Unep skulle utsläppen ha varit ännu större utan utvecklingen inom förnybar energi.

Solpanaler på en gräsmatta.
Utvecklingen inom förnybar energi har varit mycket snabb. Bild: ullstein bild/ All Over Press

Det är ändå problematiskt att utfasningen av fossila bränslen inte går framåt.

Kolkraften borde minska med 55 procent på nio år. Också användningen av olja och gas borde minska kraftigt.

El Niño kan orsaka ”massiva humanitära konsekvenser”

FN och Meteorologiska världsorganisationen, WMO, upprepade också på onsdagen varningarna om att väderfenomenet El Niño i år kan bli oöverträffat i styrka.

Enligt FN bör länder vidta akuta åtgärder för att förbereda sig på det värsta.

El Niño väntas föra med sig extrem värme till vissa områden och störa nederbördsmönster, vilket utlöser svår torka. Medan det i andra områden kan orsaka rikliga regn och översvämningar.

Översvämmade gator i Dhaka Bangladesh.
Dhaka i Bangladesh drabbas ofta av översvämningar under monsunsäsongen. El Niño kan göra dem värre. Bild: Mamunur Rashid/NurPhoto/Shutterstock/All Over Press

Enligt forskare förstärker El Niños effekter de konsekvenser som klimatförändringen orsakad av människan redan har. Så extrema väderhändelser kan bli ännu värre.

Enligt FN:s biståndschef Tom Fletcher kan El Niño utlösa ”massiva humanitära konsekvenser”.

– Skadan kommer inte att begränsas till de länder som befinner sig i den omedelbara banan för El Niño. Den kommer att skapa ekonomiska chocker för den globala ekonomin och driva på ytterligare konflikter, fördrivning och migration, säger Fletcher.

Tom Fletcher, FN:s biståndschef.
FN:s biståndschef Tom Fletcher måste man redan nu vidta åtgärder mot de skador som El Niño kommer att orsaka. Bild: EPA

Enligt Fletcher kan de humanitära organisationerna inte ensamma hantera ett hot av den här omfattningen. Utan han uppmanar länder, utvecklingsbanker och internationella finansinstitutioner att få pengar i rörelse ”innan skadan sker, inte efteråt”.

Fletcher säger att han redan har frigjort 50 miljoner dollar för att hjälpa elva länder i frontlinjen, bland annat Tchad, El Salvador, Etiopien, Somalia och Sydsudan.