Georg Henrik von Wright
| Georg Henrik von Wright | |
 Georg Henrik von Wright, 1972. | |
| Född | 14 juni 1916[1][2][3] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 16 juni 2003[1][2][3] (87 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland och Storfurstendömet Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet[4] Svenska normallyceum  |
| Sysselsättning | Filosof, universitetslärare, författare |
| Befattning | |
| Professor[5] | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet Universitetet i Cambridge Cornell University |
| Utmärkelser | |
| Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (1953)[6] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden (1964)[6] Svenska Akademiens Finlandspris (1968) Storkorset av Finlands Lejons orden (1979)[6] Karl Emil Tollanders pris (1987) Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris (1993) Riddare med storkors av Victoriaorden[6] Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[6] Vinterkrigets minnesmedalj[6] Första klassen av Österrikes hederskors för vetenskap och konst[6] Ledamot av British Academy Hedersdoktor vid universitetet i Tromsø Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden[6] | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Henrik von Wright (IPA: /ˈjeːɔrj ˈhɛnːrɪk fɔnˈvrɪkːt/), född 14 juni 1916 i Helsingfors, död 16 juni 2003 i Helsingfors, var en finlandssvensk filosof och kulturkritiker. Han blev känd för sin banbrytande forskning inom logiken, vetenskapsfilosofin och handlingens teori och som Ludwig Wittgensteins efterträdare vid universitetet i Cambridge. Han var även en framträdande essäist och samhällsdebattör som diskuterade den västerländska kulturens framtid ur ett civilisationskritiskt perspektiv.[7]
von Wright var professor vid Helsingfors universitet 1946–1961 och vid Cambridge 1948–1951, samt ledamot av Finlands akademi 1961–1986. Han tillhörde ätten von Wright och var bror till Marianne Frankenhaeuser.[8]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Georg Henrik von Wright föddes som äldsta barn till verkställande direktör Tor von Wright och Ragni Elisabeth Alfthan. Han gifte sig 1941 med Maria Elisabeth von Troil.[8]
Under barndomen präglades von Wrights liv av återkommande sjukdom, och en längre sanatorievistelse i Italien fick stor betydelse för både hans hälsa och intellektuella utveckling. Redan i tidig ålder väcktes hans intresse för matematik, logik och filosofi.[7]
Hans filosofiska kall klarnade vid 13 års ålder.[7]
Akademisk karriär
[redigera | redigera wikitext]von Wright studerade filosofi vid universiteten i Helsingfors och Cambridge. Hans akademiska lärare i Finland var Eino Kaila (1890–1958), som anses vara en ledande representant för logisk empirism i Finland. Kaila hade personligen deltagit i Wienkretsens möten och introducerat den nya metafysik-skeptiska riktningen i finsk filosofi. von Wrights vetenskapliga socialisering inträffade under den logiska empirismens storhetstid, vars dogmatiska stelhet framgångsrikt övervanns under den interna utvecklingen inom analytisk filosofi i början av 1950-talet - inte minst genom von Wrights egna bidrag. Han var chefredaktör för Studentbladet 1939, samt redaktör för Finsk Tidskrift 1941–1946 och för Nya Argus 1947–1960.[8] von Wright inledde sin akademiska lärarkarriär i Helsingfors, där han undervisade som professor i filosofi. 1948 efterträdde von Wright sin vän Ludwig Wittgenstein som professor i filosofi vid universitetet i Cambridge, enligt Wittgensteins önskemål.[7] Där behandlade han bland annat medvetandefilosofi, språkfilosofi och handlingsteori, samt etablerade området deontisk logik. Efter tre år lämnade han dock posten och flyttade tillbaka till Helsingfors.[7] Han blev ledamot av Finlands Akademi 1961. Utnämningen gjorde att han inte behövde undervisa, och därför kunde han lättare verka utomlands. På 1960-talet var han flera år i USA, främst vid Cornell University. Där arbetade han som gästprofessor i 12 år, från 1965 till 1977.[7] Mellan 1968 och 1970 var han ordförande för Finlands Akademi. Han var också kansler för Åbo Akademi 1968–1977 och medlem av Europakademien från 1983.[8]
Han kallades år 1947 till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten och verkade år 1966 som dess ordförande. År 1978 valdes han till hedersledamot av Societeten.[9] År 1960 valdes von Wright till utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige, och 1979 till Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala och fick 1998 motta Tage Danielsson-priset.[10]
Hans verk har översatts till många språk och haft stort inflytande både inom filosofi och angränsande vetenskaper, såsom rättsvetenskap och sociologi. von Wright räknas som en av Finlands mest betydelsefulla humanister och filosofer under 1900-talet.[7]
Samhällsdebattör
[redigera | redigera wikitext]von Wright är mest känd för sitt engagemang i samhällsdebatten där han intog en provokativ pessimistisk inställning till vart människan är på väg. Som socialfilosof betecknade sig von Wright som närstående filosoferna inom den så kallade nya vänstern, liksom den så kallade Frankfurtskolan.
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Georg Henrik von Wrights skrifter delas in i två breda kategorier:
- analytisk filosofi och filosofisk logik
- moralist och pessimist.
Logik och vetenskapsfilosofi
[redigera | redigera wikitext]Den första är analytisk filosofi och filosofisk logik i den angloamerikanska andan.[11] Hans texter från 1951 An Essay in Modal Logic och Deontic Logic var landmärken i efterkrigstidens uppkomst av formell modal logik och dess deontiska version. Han var en auktoritet på Wittgenstein och redigerade och gav ut hans efterlämnade verk.[11][7] Han var den ledande gestalten inom sin tids finländska filosofi, specialiserad på filosofisk logik, analytisk filosofi, handlingsteori, språkfilosofi, epistemologi och Charles Sanders Peirces filosofi.[12] Banbrytande var hans bidrag Deontic Logic och An Essay in Modal Logic från 1951. Med det första bidraget blev von Wright (med)grundare av modern deontisk logik, där han hämtade principerna för att utveckla modallogik, och von Wright bidrog till vidareutvecklingen av den modala logiken.
von Wright var en av grundarna av deontisk logik, som analyserar begrepp som plikt, tillåtelse och förbud, och han gjorde även viktiga insatser inom modallogik, preferenslogik och handlingsteori.[7]
Handlingsteori och praktisk slutledning
[redigera | redigera wikitext]Under senare år var von Wright särskilt upptagen med frågor om handlingsteori[7] och den så kallade "förklarings-förståelsekontroversen". Han utvecklade teorier om praktisk slutledning och bidrog till den så kallade analytiska hermeneutiken, som skiljer mellan naturvetenskapliga förklaringar och human- och samhällsvetenskaplig förståelse av mänskliga handlingar.[7]
Kulturfilosofi
[redigera | redigera wikitext]Den andra ådran i von Wrights skrifter är som moralist och pessimist. Under de sista tjugo åren av sitt liv skrev han, under inflytande av Oswald Spengler, Jürgen Habermas och Frankfurtskolans reflektioner om modern rationalitet.[13] Hans mest kända artikel från denna period har titeln Myten om framsteg (1993), och den ifrågasätter om våra skenbara materiella och tekniska framsteg verkligen kan betraktas som "framsteg"[14] (se Myten om framsteg).[15]
Wittgensteins efterlämnade verk
[redigera | redigera wikitext]Dessutom var han medförfattare för översättningen av Eino Kailas Den mänskliga kunskapen (1939). Han var även redaktör för Briefe an Ludwig von Ficker (1969) och Prototractatus. An early version of Tractatus logicophilosophicus (1971).[8]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]
- The Logical Problem of Induction (1941; doktorsavhandling)
- Den logiska empirismen (1943)
- Über Wahrscheinlichkeit (1945)
- Tanke och förkunnelse (1955)
- Logik, filosofi och språk (1957 och senare)
- Logical Studies (1957)
- Norm and Action (1963)
- The Varieties of Goodness (1963)
- An Essay in Deontic Logic and The General Theory of Action (1968)
- Explanation and Understanding (1971)
- Handlung, Norm und Intention (1977)
- Humanismen som livshållning och andra essayer (1978)
- Wittgenstein (1982)
- Vetenskapen och förnuftet (1986)
- Myten om framsteget (1993)
- Att förstå sin samtid (1994)
- In the Shadow of Descartes: Essays in the Philosophy of Mind (1998)
- Mitt liv som jag minns det (2001)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1960 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
- 1968 – Svenska Akademiens Finlandspris[16]
- 1983 – hedersdoktor vid St. Olaf College[17]
- 1986 – Svenska Akademiens stora pris[18]
- 1987 – Tollanderska priset
- 1993 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1998 – Tage Danielsson-priset[10]
- 1999 – Critical European prize[19]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6wq7xx2, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wright-georg-henrik-von, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00724290030866.[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ↑ Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt lexikon för Finland: 7073.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 7073, läst: 13 september 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ”Wright, Georg Henrik von”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5299-1416928957905
- 1 2 3 4 5 ”Wright, Georg Henrik von”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 762–763. ISBN 951-717-348-2
- ↑ Elfving, Gustav; Mickwitz, Gösta (1988). Finska Vetenskaps-Societetens tredje halvsekel 1938 - 1987. Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk. "136a". Helsingfors: Societas Scientiarum Fennica
- 1 2 Österman, Bernt. ”Från filosofisk logik till kulturkritik”. 375 Humanister. https://375humanistia.helsinki.fi/sv/georg-henrik-von-wright/fran-filosofisk-logik-till-kulturkritik. Läst 13 oktober 2023.
- 1 2 Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 52, von Wright, Georg Henrik. ISBN 91-7024-619-X
- ↑ Nilsson, Per. ”Naturen, vetenskapen & förnuftet”. Umeå universitet. sid. 106–110. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:561540/FULLTEXT01.pdf. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ Nilsson, Per. ”Naturen, vetenskapen & förnuftet”. Umeå universitet. sid. 1–130. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:561540/FULLTEXT01.pdf. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ Wallgren, Thomas (14 september 2001). ”Georg Henrik von Wright som tidsdiagnostiker”. Filosofia.fi. sid. 1–17. https://filosofia.fi/sv/arkisto/georg-henrik-von-wright-som-tidsdiagnostiker. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ ”von Wrights framtid, med facit i hand” (på svenska). Hufvudstadsbladet. 12 juni 2020. https://www.hbl.fi/artikel/f3a70621-c2e2-4f42-9a83-5e447ef2df47. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ ”Svenska Akademiens Finlandspris”. Boksampo. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Aue3173709-d0d8-4bd2-b516-0b02d7933f53. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ ”Honorary Degrees Awarded in the 1980s – Faculty Life Committee”. St. Olaf College. https://wp.stolaf.edu/faculty-life-committee/honorary-degrees-awarded-in-the-1980s/. Läst 15 december 2019.
- ↑ ”Saknar vår tid en Georg Henrik von Wright?”. 12 januari 2016. https://svenska.yle.fi/a/7-1024418. Läst 13 oktober 2023.
- ↑ ”Georg Henrik von Wright” (på engelska). The Guardian. 4 juli 2003. https://www.theguardian.com/news/2003/jul/04/guardianobituaries.highereducation. Läst 13 oktober 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Georg Henrik von Wright.- Nekrolog i Dagens Nyheter av Johannes Åman.
- Georg Henrik von Wright i 375 humanister 13.5.2015. Helsingfors universitet.
- Georg Henrik von Wright i Filosofia.fi.
- Manuskript av Georg Henrik von Wright vid Svenska litteratursällskapet i Finland
| |||||||||||
|
- Finländska professorer i filosofi
- Personer verksamma vid Helsingfors universitet
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Födda 1916
- Avlidna 2003
- Finlandssvenska filosofer
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala
- Logiker
- Män
- Personer från Helsingfors
- Finländsk adel
- Hedersdoktorer vid St. Olaf College
- Finlandssvenska professorer
- Ätten von Wright
- Mottagare av Tollanderska priset
- Alumner från Helsingfors universitet
- Storkorset av Victoriaorden
- Kulturfilosofer
