Hoppa till innehållet

Mariestads station

Mariestads station
Mariestads stationshus 2012
Stationsinformation
OrtMariestad
Mariestads kommun
LandSverige
Öppnade1874
Trafikeras avVästtrafik
ArkitektLars Kellman
TrafiktypPersontrafik
Förbindelser
Anslutande linjerKinnekullebanan
Föregående stationHasslerör
Efterföljande stationLugnås
Läge
Avstånd från Gårdsjö39 km
Höjdläge47 m ö.h.
Koordinater58°42′40″N 13°49′32″Ö / 58.711112°N 13.825434°Ö / 58.711112; 13.825434
StationssignaturMst
Karta
Mariestads station
Järnvägsstation, 1 byggnad
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Mariestads kommun
Ort Gamla staden 3:2, Mariestad
Adress Nygatan 24
Kulturmärkning
byggnadsminne 2005-03-10
 - Referens nr. 21300000018047, Lagskydd, Bebyggelseregistret, RAÄ.
Arkitekt Lars Kellman
Byggherre VGJ
Ägare Jernhusen AB
Färdig 1909
Arkitektonisk stil Stationshustyp
Byggnadsmaterial Tegel, taktegel, trä, plåt

Mariestads station är en järnvägsstation längs Kinnekullebanan i Mariestad. Den trafikeras av Västtrafiks linje Kinnekulletåget Örebro–Laxå–Mariestad–Lidköping–Göteborg.

Mariestad fick sin första järnvägsförbindelse år 1874 med den smalspåriga järnvägen Mariestad–Moholm (MMJ).[1.1] Då byggdes också ett stationshus på samma plats som det nuvarande. År 1889 öppnades ytterligare ett smalspår, Mariestad–Kinnekulle Järnväg.[1.1] Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ) övertog denna järnvägslinje och sålde det gamla stationshuset för avflyttning samt uppförde åren 1908-09 ett nytt stationshus. År 1910 öppnades sträckan Mariestad–Gårdsjö.[1.2] År 1925 inlöstes även det förstnämnda bolaget av VGJ, som i sin tur övertogs 1948 av SJ.[2]

År 1961 lades trafiken ned på sträckan Mariestad–Moholm.[1.1] Under åren 1961–1962 breddades sträckan Gårdsjö–Mariestad–Forshem. Den är numera en del av Kinnekullebanan mellan Gårdsjö och Håkantorp.

Stationshuset

[redigera | redigera wikitext]

Stationshuset är beläget vid Nygatan 24 i Mariestad, Västra Götalands län.[3] Åren 1908-09 byggdes ett nytt stationshus efter ritningar av Lars Kellman. Det ersatte en tidigare stationsbyggnad från 1874. Stationsbyggnaden är byggnadsminne sedan den 10 mars 2005.[4]

Järnvägsstationen ligger omedelbart öster om gamla stan i Mariestad. På östra sidan av stationen ligger spårområdet med asfalterade perronger och på västra sidan en asfalterad stationsplan. Området avgränsas mot Nygatan av en trädrad. Söder om stationshuset finns en bilparkering och en byggnad för taxi. Norr om stationen där det tidigare låg godsmagasin finns numera Mariestads bussterminal.[5]

Ritningarna till det nya stationshuset utfördes av arkitekten Lars Kellman. Byggnaden är uppförd i jugendstil med ljusa slätputsade fasader, där bottenvåningen klätts med gult fasadtegel och band av kalksten. Huset har högresta brutna sadeltak täckta med tegel och med skorstenar av gult tegel samt dekorativa detaljer av grönmålad plåt. Fasaderna är symmetriskt uppbyggda, långsidorna accentueras av en fronton med svängda former. Denna flankeras av mindre takkupor på bägge sidor med likartade former. Likadana kupor finns även på gavlarnas takfall.[2]

Fönstren i bottenvåningen har välvda överdelar liksom dörrpartiet mot gatan. Mot banan finns ett skärmtak av plåt uppburet av stolpar i hela fasadens längd. På den norra gaveln är ett runt trapptorn placerat. Interiören har genomgått vissa förändringar, men bevarade ursprungliga inredningsdetaljer är bland annat golvet i väntsalen och luckan för inlämning av resgods.[2]

  1. Järnvägsdata med trafikplatser (Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83). Svenska Järnvägsklubben. 2009. Libris 11731954. ISBN 9185195057
    1. 1 2 3 sid 167
    2. ↑ sid 311
  2. 1 2 3 Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ↑ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  4. ↑ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  5. ↑ Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  • Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 6 mars 2021.
  • Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 6 mars 2021.
  • Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 6 mars 2021.
  • Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 6 mars 2021.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]